Skolor ska inte få sortera bort elever

SSU och LO: Dagens skolsystem skapar klyftor och påverkar samhället negativt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-04-06 | Publicerad 2017-04-04

Philip Botström, SSU, och Therese Guovelin, LO: ”Vi vill se en statligt styrd och starkt socialt viktad skolpeng som på ett bättre sätt än i dag fördelar resurserna efter elevernas behov.”

DEBATT/S-KONGRESSEN. Svensk skola ska ge alla elever samma chans att lyckas – oavsett bakgrund, förutsättningar, bostadsort eller skolform. Det står i skollagen och är en uttalad prioritering för den socialdemokratiskt ledda regeringen.

En skola som inte ger alla elever samma möjligheter skapar stora klyftor som påverkar demokratin och samhället negativt.

Ändå misslyckas dagens skolsystem med att kompensera för elevers skilda grundförutsättningar. I dag får alla elever inte samma chans att nå kunskapsmålen och barn till föräldrar med kortare utbildning får sämre förutsättningar än elever från studievana hem. Det kan vi aldrig acceptera.

SSU och LO vill se ökade generella statsbidrag till kommunerna. Kommunernas ekonomi kommer försämras de närmsta åren enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Därför behövs en tydlig signal till Sveriges elever att det med en socialdemokratisk regering kommer finnas resurser för att fortsätta satsa på skolan.

Att bara skjuta till mer resurser är dock inte tillräckligt. Det visar inte minst den undersökning som Lärarnas Riksförbund nyligen presenterade, där det framgår att skolor i olika delar av landet med liknande förutsättningar får olika ersättning från respektive kommun, tvärt emot vad skollagen säger.

Därför vill vi se en statligt styrd och starkt socialt viktad skolpeng som på ett bättre sätt än i dag fördelar resurserna efter elevernas behov.

Vi vill att Skolverket ger kommunerna riktlinjer för hur fördelningen som står i skollagen ska gå till och hur stor social viktning som ska göras. Elevernas behov ska väga tyngst när pengarna till skolan fördelas.

Vi vill också se över hur friskolor finansieras. Den likabehandlingsprincip som gäller i dag innebär ibland att fristående aktörer kompenseras för kommunernas satsningar på skolor med stora behov.

Det blev tydligt i och med de två kammarrättsdomar som gav friskolejätten Academedia rätt till högre skolpeng, när underskotten i de kommunala skolorna i Örebro och Norrköping skrevs av respektive sköts på framtiden. Systemet är dysfunktionellt. I ett fall fick en kommun ta över elever när en friskola gått i konkurs. Underskottet som uppstod resulterade i att andra friskolor kompenserades med lika mycket pengar.

Vi behöver ett ersättningssystem som utgår från elevernas behov – oavsett huvudman.

Vi ser även hur dagens skolvalsystem har bidragit till ökad segregation och minskad likvärdighet, utan att kunskapsresultaten har ökat.

Skolor ska inte ha antagnings- och urvalsregler som i praktiken diskriminerar eller sorterar bort elever. Därför föreslår vi ett integrerande skolvalssystem som gör att alla skolor speglar samhället.

Det kommer bidra till att elever möts – och att skolresultaten förbättras. Ett integrerande skolvalssystem har inte kötid som urvalskriterium. För att möjliggöra detta krävs förändringar i skollagen och av urvalsreglerna så att blandad elevsammansättning hamnar i fokus.

Tyvärr har den gamla SSU-affischen med parollen ”Begåvad men fattig – ge honom lika chans” återigen blivit aktuell.

Det är hög tid att ge alla elever lika chans i skolan – och i livet.

En avgörande pusselbit är att se till att skolans finansiering bidrar till likvärdighet och jämlikhet istället för det motsatta. På kongressen som inleds på lördag finns möjligheten att fatta sådana beslut och ge Sveriges elever ett löfte om att Socialdemokraterna står på deras sida.


Philip Botström, förbundsordförande, SSU
Therese Guovelin, förste vice ordförande, LO


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.