Sluta att ge Cementa gräddfil, regeringen
Debattören: Det är respekten för miljölagen som brister, inte miljölagen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-08-13
DEBATT. Vi läser om att hundratusentals jobb hotas och att regeringen designar specialgjorda ”Cementa-lagar”.
Men är skrämselpropagandan sann?
Cementa fick inte avslag på sin ansökan av miljöskäl, de fick avslag för att deras miljökonsekvensbedömning enligt Mark- & miljööverdomstolen ”är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön”.
Denna åsikt delas av ansvariga myndigheter och, många av dessa brister påpekades redan för flera år sedan. Nu vill regeringen skapa en gräddfil för Cementa i stället för att försvara våra miljölagar.
Sverige bör reformera sina konkurrenslagar snarare än miljölagar. Redan på 30-talet hade alla cementfabriker utom en köpts upp av Cementa eller Skånska Cement, 1966 blev Skånska Cement ägare av Cementa och den sista konkurrenten köptes upp 1973.
1996 gick svenska, norska och finska konkurrenter ihop och 1999 köptes allt av tyska Heidelberg Cement.
Med en sådan marknadsdominerande position blir det än viktigare att se till att det företaget följer lagkraven, inte tumma på dem. Vi gör klokt i att oroa oss mer för monopol än miljölagar.
Cementproduktionen i EU varierar kraftigt över tid. Trots en produktionsnedgång av cement 2008–2015 med 37 procent och värdet med 49 procent, uppstod ingen massarbetslöshet eller byggkris på grund av cementbrist.
Produktionen av cement i EU 2007–2015 minskade med cirka 40 gånger produktionen i Slite och varken stålindustri eller byggen kollapsade på grund av cementbrist.
Cementa använder modeller och siffror som domstolen underkänt, trots att ansvariga myndigheter i flera år påpekat att underlaget inte duger.
Det är till stor del gruvbranschens egen nonchalans och bristande respekt för våra miljölagar som är orsaken till att tillstånd tar tid.
JO konstaterar i ett annat fall att förseningarna till stor del beror på bolaget självt, och Bergstatens olika anstånd, inte miljökraven i sig.
Rätt metod att bemöta det är snabba avslag och tydliga krav för alla som inte uppnår lagens krav.
I dag får företaget välja och betala vilka experter de vill anlita. En bättre lösning vore att företagen betalar kostnaderna för miljöbedömning och myndigheterna sedan upphandlar oberoende experter som självständigt utvärderar miljökonsekvenser, utan eget intresse av att få en ansökan godkänd.
Det skulle inte finnas några skäl att försöka komma runt lagstiftningen och domstolarna skulle mycket sällan behöva kräva kompletteringar och underkänna underlag.
Det i sin tur skulle nå industrins mål med snabbare och rättssäkra processer, utan att tumma på miljökraven.
Nu har regeringen i stället agerat, med specifika ändringar i lag (förordning) för att gynna ett specifikt företag, i ett specifikt ärende, i ett specifikt beslut. Det är precis så vi inte vill att vår demokrati ska fungera.
Regeringen hade kunnat fatta beslut och väga olika intressen mot varandra redan 2018 när de blev tillfrågade. Fokus ska ligga på att minska användningen av råvaror, minska utsläppen, ersätta industrier och produkter med höga utsläpp med bättre alternativ.
Det hade varit bättre än att panikändra lagar för att fortsätta med business as usual, dagen efter att IPCC visat tydligare än någonsin att det enda rimliga spåret för ekonomi, jobb och miljö är snabb omställning.
Carl Schlyter, kampanjledare Klimat Greenpeace
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.