Ert argument om public service håller inte, SD
Slutreplik från S om mediepolitik
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-03-30
DEBATT. Sverigedemokraterna hävdar att deras riksdagsförslag om att public service budget ska minska handlar om kostnadseffektivitet.
Men i riksdagsdebatten häromveckan argumenterade ledamoten Angelica Bengtsson (SD) att det sviktande förtroendet för public service hos de egna väljarna är anledningen till att man föreslår kraftiga nedskärningar.
Sverigedemokraterna använder alltså anekdotisk bevisföring som argumentation för sina politiska förslag. Men varför skulle ett smalare public service öka förtroendet för programinnehållet och bolagens verksamhet?
Enligt SOM-institutets undersökning för 2020 anser hela 77 procent att de har ett högt förtroende för SVT och 71 procent att de har det för Sveriges radio. Hela 65 procent av befolkningen anser att public service i hög grad är väl värt priset.
Sammantaget är detta slående förtroendesiffror för mediebolag i Norden. Men givetvis har bolagen en skyldighet att kontinuerligt arbeta med att öka sitt förtroende, nå ut till en bredare allmänhet och vara relevanta för alla.
Frågan är hur det kan åstadkommas.
Sverigedemokraternas svar är nedskärningar. Detta trots mediemarknadens globalisering, att programkostnaderna ökar samt att vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge som föranleder ett väsentligen ökat behov av ett säkert, opartisk och sakligt innehåll, inte minst vad gäller nyhetsförmedlingen.
Konsekvensen av SD:s förslag till nedskärningar skulle vara mindre svenskspråkigt medieutbud till förmån för globala kommersiella aktörer som inte heller gagnar en inhemsk kommersiell mediemarknad.
Men eftersom förslaget i grunden inte handlar om kostnadseffektivitet går det inte att argumentera för hur nedskärningar gynnar globala aktörer framför den svenskspråkiga mediemarknaden.
I stället kan Sverigedemokraterna vara ärliga med sin agenda att åstadkomma genomgripande förändringar och på ett tydligare sätt granska och styra innehållet.
Länderna som SD hänvisar till har dessutom i undersökningarna längre förtroende för public service just på grund av ett mer begränsat utbud. Det finns avslutningsvis inget som tyder på att ett smalare utbud genererar i ett ökat förtroende.
Således är argumentationen om kostnadseffektivitet inte trovärdigt. Sverigedemokraterna vill ha en annan mediepolitik, frågan är bara hur Moderaterna ska hantera detta i ett eventuellt regeringsunderlag?
Lawen Redar, tredje vice ordförande och S-gruppledare i kulturutskottet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.