Stärk vårt jordbruk – om krisen kommer

LRF: Sverige är långt ifrån den nivå vi skulle kunna ha

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-13

I teorin kan Sveriges bönder producera tillräckligt mycket mat för att hålla svälten borta, om kriget kommer och all import skulle stoppas. Men om det ska bli möjligt i praktiken behöver en hel del förändras, skriver  Palle Borgström, förbundsordförande LRF.

DEBATT. Just nu pågår konferensen Folk och försvar. Frågan om hur Sverige ska kunna försörja sig och överleva i kris borde vara ett av de hetaste ämnena för oss, folket. För som Sveriges försörjningsläge ser ut i dag rekommenderas en eventuell invasionsstyrka att ta med sig egen matsäck.

Under 2019 års sista skälvande timmar tog regeringen ett välkommet initiativ när den gav Livsmedelsverket i uppdrag att utreda vilken mat vi behöver i händelse av höjd beredskap. Det lyfter frågan om vad som kan ingå i en modern kriskost. Det är viktigt att beslutsfattarna förstår allvaret i vad som krävs för att denna kriskost ska kunna produceras.

I teorin kan Sveriges bönder producera tillräckligt mycket mat för att hålla svälten borta, om kriget kommer och all import skulle stoppas. Men om det ska bli möjligt i praktiken behöver en hel del förändras.

Staten planerar i dag för en stärkt försörjningstrygghet ur ett tremånadersscenario. Så länge ska Sveriges befolkning klara sig utan att svälta, trots att det pågår krigshandlingar inom landet, eller att vi av annan anledning är avskurna från de logistikflöden vi är beroende av.

Med ett sådant kort tidsscenario, är det inte då bättre att bara satsa på lagring? På tre månader går det ju inte påverka så mycket i en potatisåker, ett vetefält eller i ett kostall?

Bilden är mer komplex än så. Svenskt jordbruk har även produktionsinriktningar som har relativt korta omloppstider och förmåga att kunna ställa om. En isolering på tre månader skulle sannolikt föregås av en längre tid med störningar i handelsflöden. Så jordbrukets möjlighet att bidra till livsmedelsförsörjningen i en kris eller ytterst ett krig ska inte underskattas.

Under ett genomsnittligt år producerar Sveriges bönder tillräckligt mycket mat för att landets cirka 10 miljoner invånare ska överleva. Teoretiskt bedömer LRF att Sveriges genomsnittliga matproduktion räcker till en direktkonsumtion av cirka 2 100 kcal om dagen. Det är inom det spann om 1 700 till 3 200 kalorier per vuxen person och dag som vi behöver få i oss.

I teorin räcker det om vi enbart räknar kalorier, men för att överleva mer än några dagar behöver vi även protein och vitaminer. Och ingen skulle stå ut med en ren kalorikost. Och om el- och dieselförsörjningen bryts kan Sverige inte ens producera den teoretiska mängden kalorier.

Det är med andra ord långt ifrån frid och fröjd. Den teoretiska potentialen för jordbruket att säkra Sveriges behov av livsmedel i kris är långt ifrån den nivå vi skulle kunna ha.

Därför att jordbruket är beroende av en mängd olika saker för att kunna fungera. Insatsvaror som drivmedel, el, utsäde, gödning och annat som krävs för att ett modernt jordbruk, och som i dag i huvudsak importeras. Att kräva att Sverige ska skapa egen produktion av allt detta är inte rimligt, men riskerna borde noggrant analyseras.

Med rätt förutsättningar finns nämligen lösningen i samband med kris på nära håll. LRF har redan identifierat 14 åtgärder som skulle bidra till jordbrukets förmåga att stärka försörjningstryggheten av livsmedel, de viktigaste är:

  • Analysera lämpliga åtgärder för att öka försörjningstryggheten av insatsvaror till lantbruket.    
  • Förbered nödvändiga lättnader i lagstiftningen kring jordbruksproduktion som kan tillämpas vid höjd beredskap. 
  • Ge Jordbruksverket helhetsansvaret för den samordnande planeringen av primärproduktionen i Sverige.
  • Planera för  att  upprätthålla  produktionen genom att nyckelpersoner inom företag i livsmedelskedjan ges möjlighet fortsätta att arbeta i sektorn vid en kris.
  • Stöd  forskningenkring försörjningstrygghet och utveckla analys och kommunikation kring en modern näringstät kriskost.
  • Främja en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel liksom småskalig energiproduktion och lagring som kan göra jordbruket mer självförsörjande.  

För att svenskt jordbruk ska vara robust i händelse av kris, måste det utvecklas och stärkas i fredstid genom att riksdagens antagna livsmedelsstrategin genomförs.

LRF ser att det finns goda möjligheter att stärka jordbruket så att det kan bidra med en trygg försörjning av livsmedel om det värsta skulle hända och Sverige tvingades klara sig självt en längre tid.

Ta vara på den potential vi har redan nu i fredstid. Hamnar vi i en kris är det troligen försent. 


Palle Borgström, förbundsordförande LRF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.