Sätt stopp för digitala våldet mot flickorna
Debattören: Både nätföretag och politiker måste sluta titta bort
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-01-16
DEBATT. Nu går tusentals flickor tillbaka till sina skolor efter jullovet. Hur många har utsatts för kränkningar i sociala medier och för digitalt våld under ledigheten?
Enligt en undersökning har 38 procent av flickorna i åldern 12–19 år drabbats för oönskade kontaktförsök på internet. Nu uppmanar vi regeringen att utreda vad som kan göras för att skydda kvinnor mot digitalt våld – och att lyfta frågan under ordförandeskapet i EU.
Sverige har anslutit sig till Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och mot våld i hemmet. Vi ska därför vidta åtgärder för att förebygga sådant våld och lagföra gärningsmän.
Europarådets expertgrupp, Grevio (Group of experts on action against violence against women and domestic violence), bevakar hur länder följer konventionen.
Grevio har identifierat digitalt våld mot kvinnor som en typ av våld som ofta förbises. Därför rekommenderar Grevio stater att till exempel stifta lagar och på andra sätt förebygga och skydda kvinnor mot digitalt våld.
Digitalt våld kan ta sig många uttryck. Särskilt oroande är när flickor och unga kvinnor kontaktas via sociala medier och luras eller tvingas in i prostitution eller utsätts för andra typer av sexuella övergrepp.
Med hjälp av appar som Snapchat kan förövare ta sig ända in i barns hem. Snapchat har en undre åldersgräns på 13 år men har inget sätt att kontrollera att yngre inte registrerar sig. Ofta bygger förövaren en relation med brottsoffret och ger sedan löften om belöningar eller hot och förmår barnen att skicka nakenbilder och filmer.
Meddelandena raderas vanligen efter några sekunder men förövaren kan lagra dem för all framtid. Detta gör det svårare för polis att säkra bevismaterial.
Enligt Internetstiftelsen har 38 procent av flickor i åldern 12–19 år under året utsatts för oönskade kontaktförsök på internet. 21 procent uppgav att de fått obehagliga eller stötande bilder skickade till sig av okända personer.
16 procent hade under året varit med om att andra personer delat bilder på dem på nätet som de inte ville skulle delas.
En annan typ av digitala tjänster är så kallade Sugar Dating-sidor som bidrar till möjligheter för sexuellt utnyttjande av minderåriga. Här förmedlas kontakter mellan äldre män och yngre kvinnor för sexuella relationer mot någon form av ersättning.
Enligt en granskning i P1-programmet Kaliber i Sveriges Radio kan minderåriga lägga upp profiler och söka kontakt på sajten Sugardates utan att någon kontroll görs av deras ålder.
Samhället måste ta större ansvar för att motverka och lagföra brott som begås mot flickor och kvinnor via digitala hjälpmedel. I första hand bör företagen som erbjuder digitala tjänster själva kontrollera att tjänsterna inte bidrar till att övergrepp sker. Vi uppmanar därför dessa företag att:
- installera filter som förhindrar att bilder och filmer av sexuell natur kan skickas via appar som används av minderåriga.
- ha filter som kan läsa av och rapportera om trakasserier eller påtryckningar sker med hjälp av appar samt att polisanmäla misstänkta brott.
- spara konversationer och användarinformation under en viss tid för att dessa ska kunna utgöra bevis i brottsutredningar.
- säkerställa att minderåriga inte kan använda Sugar Dating-sidor genom att ställa krav på identifiering via e-legitimation.
Vi uppmanar även regeringen att utreda hur digitalt våld mot flickor och unga kvinnor kan förebyggas och lagföras, och att detta bör vara en fråga som Sverige kan lyfta under det halvår vi är ordförande i EU.
Marika Rindborg Holmgren, guvernör i Zonta international distrikt 21 (Sverige och Lettland)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.