Debatt

Att ta bort betyg har skadat svenska skolan

Slutreplik från Barbara Bergström om betyg från årskurs 4

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Avskaffandet av betygen är främsta orsak till den svenska skolans nedgång. Det är också anledningen till att så många föräldrar, ofta desperat, sökt alternativ, skriver Barbara Bergström.
Avskaffandet av betygen är främsta orsak till den svenska skolans nedgång. Det är också anledningen till att så många föräldrar, ofta desperat, sökt alternativ, skriver Barbara Bergström.

DEBATT

SLUTREPLIK. Forskaren och marxisten Majsa Allelins inlägg belyser att ”progressivismen” alltjämt är vid liv som skolideologi.

Dess genomslag i dominerande kretsar, med avskaffandet av betygen som ett av uttrycken, är främsta orsak till den svenska skolans nedgång. Den är också anledningen till att så många föräldrar, ofta desperat, sökt alternativ.

De flesta vanliga föräldrar förstår att skolan är en arbetsplats, med uppgift att förbereda deras barn för livet. Skolan ska ge kunskaper och färdigheter som krävs av dem som medborgare. Den ska också fostra unga människor till vanor och beteenden som kommer att fordras av dem i arbetslivet.

Däri ingår punktlighet, flit, respekt för andra, vana vid hårt arbete och förmåga att ta sig igenom motgångar och hinder. Det senare brukar benämnas ”grit”. Professor Torkild Klingberg har visat att ”grit” är en helt central egenskap för att lyckas, i skolan som i livet.

Föräldrar inser att livet ställer krav och kräver förberedelser. De kan inte hålla sig med illusioner om vad som väntar deras barn. De tror inte på förslagen från Allelin och hennes gelikar att skära ner på kunskapskraven och ta lätt på behovet av ordning i skolan.

Många bland ”de progressiva pedagogerna” hävdar att en skola med disciplin och arbetsinriktning måste bli hård och hämma kreativitet. Detta är en missuppfattning.

Ordning och struktur, med rutiner som eleverna har anammat – ”så här gör vi här” – bidrar tvärtom till en trygghet som frigör kreativitet.

I en skola med rätt balans ifråga om ”Tough Love” skrattas det mycket. Lärare får möjlighet att med entusiasm utöva sitt yrke. Regelbunden återkoppling till både föräldrar och elever, med stöd för att ta itu med brister, bidrar också till trygghet. Och den betyder, som forskaren Anna Sjögren visat, allra mest för elever med svagare stöd hemifrån.

Men även ordning och resultatfokus behöver ingå i en positiv skolkultur. Att vara ”tuff” utan kärlek och inlevelse är bara hårdhet. Att visa ”omsorg” utan att ställa förväntningar, sätta gränser och vara ärlig om livets realiteter är att svika de unga.


Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan   


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Krisen i den svenska skolan

LÄS VIDARE

DEBATT Flumskolan har fel – betyg är bra för barn

ÄMNEN I ARTIKELN

Krisen i den svenska skolan

Skola & utbildning

Internationella Engelska Skolan

Barbara Bergström