Lär lärarna att hjälpa unga som mår dåligt

Therése Lindgren och Tjejzonen: Skulle göra stor skillnad

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-10-10

Fler vuxna skulle behöva bättre verktyg för att möta unga som mår psykiskt dåligt – men få är så viktiga som våra lärare. Och här finns det brister, skriver Therése Lindgren och Eva Glückman.

DEBATT. Barn och unga i skolåldern mår allt sämre. Elevhälsan brister på många håll i landet och måste stärkas.

Samtidigt visar forskningen och myndigheters granskningar att lärarna är de som har störst möjlighet att tidigt kunna identifiera signaler på psykisk ohälsa. Genom utbildningsinsatser mot lärare kan vi fånga upp fler unga som mår dåligt i tid.

Unga i Sverige mår allt sämre. Enligt Socialstyrelsen har den psykisk ohälsan hos barn i åldrarna 10–17 år fördubblats på tio år. Coronakrisen riskerar att förvärra situationen, särskilt för barn i familjer som drabbas hårt av pandemins ekonomiska konsekvenser.

Men mörkertalet är stort. Metastudier har visat att sju av tio unga med psykiska problem aldrig söker hjälp, oftast för att man skäms eller inte vet varför man mår dåligt.

Här kan skolan spela en viktig roll – i både Danmark och Finland har man därför infört obligatorisk hälsoundervisning som inkluderar psykisk hälsa i grundskolan. 

Elevhälsan fungerar i dag mycket dåligt i Sverige, vilket kritiserats hårt av OECD. Tidningen Skolvärlden rapporterade 2017 att 80 procent av landets skolor saknade en tydlig strategi för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Var femte skolkurator hinner inte med sina arbetsuppgifter och Folkhälsomyndigheten har påpekat att brister i skolan sannolikt bidragit till att unga i dag mår sämre.

Elevhälsan måste därför få mer resurser.

Samtidigt har både Socialstyrelsen och Skolverket konstaterat att lärarna har bäst förutsättningar att tidigt kunna identifiera signaler på psykisk ohälsa hos eleverna, eftersom de har närmast kontakt med eleverna. Forskning visar att tidiga insatser minskar risken för allvarlig psykisk ohälsa och stöd från lärare leder till minskade psykiska problem hos elever enligt Folkhälsomyndigheten.

Sammantaget tyder detta på att lärarna behöver utrustas med verktyg för att bättre kunna identifiera tecken på psykisk ohälsa hos eleverna i tid, samtidigt som elevhälsan förstärks så att personal med specialistkompetens kan ta vid.

Omsorgen om elevernas psykiska hälsa får dock inte gå ut över lärarnas pedagogiska uppdrag. Samtidigt är det ett faktum att situationer och möten med elever som inte mår bra oundvikligen kommer att uppstå. Att då inte veta hur man ska bemöta eleven på ett bra sätt riskerar att förvärra både en redan ansträngd arbetssituation och lärarens egen psykiska hälsa.

Här har lärarutbildningen tydliga brister, något som påpekats av Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Vi som dagligen har kontakt med barn och unga som inte mår bra vet hur svårt det kan vara att bemöta dem på rätt sätt. Som samhälle måste vi dock göra allt vi kan för att vända denna extremt oroande trend. Våra unga spenderar mycket av sin vakna tid i skolan och där kan vi göra stor skillnad.

Vi föreslår därför att:

  • Regeringen ser över lärarutbildningens utformning och gör utbildning om psykisk ohälsa och grundläggande samtalsteknik obligatorisk, inte olikt det nyligen aviserade beslutet att göra utbildning i sexualkunskap obligatorisk
  • Redan verksamma lärare erbjuds möjligheten att ta del av motsvarande utbildning
  • Regeringen öronmärker medel för att stärka och öka tillgängligheten till elevhälsan och psykiatrisk vård för unga i stort

Vi är fler vuxna som skulle behöva samma verktyg för att möta den som mår psykiskt dåligt – men få är så viktiga som våra lärare.


Therése Lindgren, influencer och författare till boken ”Ibland mår jag inte så bra”
Eva Glückman, generalsekreterare, Tjejzonen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.