Skrota kontanterna – här är lösningarna

Replik: Det är absolut läge att hitta nya betalmedel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-11-25

Våra kortbetalningssystem kanske inte är helt perfekta, men lösningen på det problemet är inte att fortsätta med kontanter som betalmedel, skriver debattörerna.

REPLIK. Mattias Skarec lyfter fram att Sverige inte är redo för att bli kontantlöst. Huvudargumentet är att de nuvarande kortbetalningssystemen inte är 100 procent driftsäkra och att de har säkerhetsbrister. Vi håller med författaren om att dessa brister finns, men det kommer alltid att finns brister i alla betalsystem. Räddningen ligger dock inte i kontanter, anser vi.

Kontanter är inte räddningen på lite längre sikt. Vi behöver i stället en backup-plan på många nivåer för att undvika risker med ”a single-point of failure”, det vill säga att en typ av betaltjänst och dess teknologiska system dominerar och att hela betalsystemet faller ihop om denna tjänst fallerar. Detta bör hända:

  • Konsumenter bör se till att de har betalkort i olika banker för att ha alternativ om en banks system fallerar. Detta skulle också öka konkurrensen mellan banker och därmed skapa ett positivt förändringstryck som kan leda till lägre avgifter för betaltjänster och utveckling av nya tjänster.
  • Handlare, genom Svensk Handel, ska driva på genom att vara kravställande kunder till leverantörer av kortbetalningar och andra tjänster.
  • Banker och betaltjänstleverantörer bör i högre utsträckning tillåta kortbetalningar ”offline” – för att hantera betalningar även om betalsystemet går ner.
  • Riksbanken bör påskynda utveckling av en e-krona. Riksbankens e-krona projekt blir mycket viktigt eftersom det garanterar Riksbanksbaserade digitala betalningar. Riksbanksbaserade pengar bör vara en central nod och säkerställa att det inte bara finns bankpengar och/eller virtuella pengar.

Samhället bör stimulera till innovationer genom riktade utlysningar (till exempel från Vinnova och PTS) för att adressera grupper med kognitiva eller fysiska begräsningar, det vill säga de som möter de största problemen när betalsystemet förändras.

Politiker, inklusive regeringen, måste engagera sig och på allvar diskutera framtidens betalningssystem.


Niklas Arvidsson, forskare med fokus på betaltjänster, KTH
Jonas Hedman, forskare med fokus på betaltjänster, Copenhagen Business School, Danmark


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.