Klimatkrisens offer får inte hjälp de behöver

Oxfam: Vi i rika länder är mest skyldiga och därför bör vi betala mer för att hjälpa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Tyvärr håller inte omvärldens humanitära insatser måttet. Inte ens hälften av den summa om 450 miljoner dollar som FN bad om efter cyklonen har samlats in. Under 2020 har bara 42 000 dollar kommit in trots de stora återuppbyggnadsbehov, skriver Robert Höglund och Hanna Nelson, Oxfam Sverige.

Foto: TT
DEBATT

DEBATT. I dag är det ett år sedan cyklonen Idai drog in över södra Afrika och lämnade efter sig enorm förstörelse i Mocambique, Malawi och Zimbabwe.

Det var en av de värsta cykloner som någonsin drabbat kontinenten. Mindre än sex veckor senare slog cyklonen Kenneth till mot norra Moçambique och skapade ytterligare lidande och förstörelse.

Människorna i de cyklondrabbade länderna har fått utstå en mängd naturkatastrofer förvärrade av klimatkrisen.

De senaste fem åren har södra Afrika haft tre allvarliga torrperioder som lämnat miljoner i behov av mathjälp. Regionen har dessutom upplevt kraftiga översvämningar. 2015 drabbades Malawi av de värsta översvämningarna på över 50 år och 260 000 människor förlorade sina hem.

Nu, i december och januari har kraftiga översvämningar drabbat norra och centrala Moçambique där människor fortfarande håller på att återhämta sig från cyklonerna. Småbrukare som med stor möda återplanterat sina fält efter cyklonerna har återigen fått allting förstört. Till råga på allt har nu gräshoppssvärmar som äter allt i sin väg invaderat bland annat Malawi och Moçambique.

Klimatkrisen drabbar människor väldigt ojämlikt. Oxfam har tidigare visat att människor i låginkomstländer löper mer än fyra gånger så stor risk att tvingas på flykt av extrema väderkatastrofer, jämfört med människor i rika länder.

Klimatrelaterade katastrofer var den främsta orsaken till att människor tvingades på flykt i sitt eget land under det senaste decenniet.

Katastrofer slår dessutom ojämlikt även inom låginkomstländer. De fattigaste i ett land drabbas hårdast och har svårare att komma på fötter igen.

I Beira i Moçambique bor de fattigaste människorna i dåligt konstruerade skjul i områden som lätt svämmas över. De rikare personerna i samhället bor däremot i stadiga betonghus och drabbades därför inte lika hårt av cyklonerna och översvämningarna.

Trots en eskalerande klimatkris finns inte tillräckligt med pengar för att hjälpa människor i fattigdom att anpassa sig till ett förändrat klimat, eller att få hjälp efter klimatrelaterade katastrofer.

Efter cyklonen Idai tvingades Moçambique, som är ett av världens fattigaste länder, att ta ytterligare lån för att kunna återuppbygga landet. Skadorna från cyklonen estimeras kosta 3,2 miljarder dollar, vilket motsvarar halva landets nationella budget.

Tyvärr håller inte omvärldens humanitära insatser måttet. Inte ens hälften av den summa om 450 miljoner dollar som FN bad om efter cyklonen har samlats in. Under 2020 har bara 42 000 dollar kommit in trots de stora återuppbyggnadsbehoven för bland annat bostäder, vattenförsörjning och skolor.

Tiotusentals personer som drabbats av cyklonerna bor fortfarande i förstörda hem och tillfälliga boenden. 9,7 miljoner människor är i behov av mathjälp.

Oxfam har nått ut med akut hjälp till över 700 000 cyklondrabbade människor. Vi har också deltagit i återuppbyggnadsarbetet, men våra och andra organisationers insatser räcker inte för att täcka alla behov.

Rika länder måste öka sina bidrag till den humanitära insatsen och ge klimatfinansiering för att hjälpa människor anpassa sig till ett förändrat klimat och återuppbygga sina liv efter katastrofer.

Nationella regeringar måste se till att klimatsäkra samhällen, exempelvis genom att hjälpa småbrukare att anpassa sina odlingsmetoder och tackla den fattigdom och ojämlikhet som gör människor mer sårbara för katastrofer.

Sverige ger relativt mycket klimatbistånd och var en stor givare till de drabbade av cyklonerna, men klimatbiståndet bör vara utöver det ordinarie biståndet som utlovats. I dag tränger klimatbiståndet ut andra nödvändiga insatser i biståndsbudgeten.

Det är enormt stötande att de som är minst skyldiga till klimatkrisen inte bara drabbas värst utan dessutom står utan tillräcklig hjälp för återuppbyggnad.

Det är inte vi i rika länder som bär utsläppens tyngsta konsekvenser, men det är vi som är mest skyldiga till problemet. Därför bör vi också betala mer för att hjälpa människorna som drabbas av klimatkrisen idag.


Robert Höglund, kommunikationschef Oxfam Sverige
Hanna Nelson, policyansvarig Oxfam Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publisert:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimatförändringar

Klimathotet

Oxfam

Extremväder

Översvämningar

Katastrofer

Afrika