Jag skäms över hur vi i media bevakar klimatet

Debattredaktionen: I dag börjar debattserien ”10 år” om lösningar på klimat- och miljökrisen

Enligt The Elements of Journalism finns det nio element som journalister bör fullfölja för att upprätthålla journalistikens roll som informationskälla. Tre av dem lyder: Journalistens första förpliktelse är mot sanningen, journalistens främsta lojalitet är till medborgarna och journalisten måste sträva efter att göra det viktiga intressant, och relevant, skriver Virve Ivarsson. Bilden är tagen den 26 november i år och föreställer två bröder som fyller på vatten från en nästan tom brunn i Afghanistan där torkan är värre än på årtionden och har förvärrats av klimatförändringarna.

KRÖNIKA. Är det inte en märklig upplevelse att leva i samtiden? Jag känner mig daglidags som att jag är med i någon slags Tillbaka till framtiden-film.

Man vaknar upp i en tid då FN:s klimatpanel IPCC beräknar att "de beslut vi tar under det närmaste årtiondet i princip kommer att avgöra huruvida vi lyckas upprätthålla en beboelig atmosfär på vår planet eller äventyra hela vår civilisation" (Citat från Seth Wynes, doktorand i klimatvetenskap vid University of British Columbia i boken ”SOS – vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck”).

Men är det frågan vi alla pratar om? Vet allmänheten att det förhåller sig såhär? Hur allvarligt läget är och vad det är som står på spel? Vilka som är de viktigaste åtgärderna? Eller vad en koldioxidbudget är?

Dominerar klimatfrågan tidningarnas förstasidor och bevakning? Känner näringslivet och politikerna av ett stort folkligt och medialt tryck som gör att de bara måste presentera mer verksamma åtgärder för att snabbt och rejält för att få ned utsläppen?

Jag skulle tyvärr verkligen svara nej på de frågorna. Och det faktum att klimatomställningen går så dåligt tyder också på det.

För att ha en chans att hindra att uppvärmningen överstiger 1,5 grader skulle de globala utsläppen av växthusgaser behöva minska med 10 procent per år till och med 2030. Men inte nog med att de globala utsläppen inte minskar i tillräckligt hög takt. Generellt har de i stället ökat med två procent per år sedan 1970.

Förra året sjönk utsläppen på grund av pandemin tillfälligt med 7 procent. Men de ser år 2021 ut att nästan vara uppe på 2019 års nivåer igen. Och vi gör även alldeles för lite för att kunna nå Parisavtalets mål om max 2 graders uppvärmning, Sverige minskar till exempel sina utsläpp ungefär fem gånger för långsamt för att kunna nå detta mål.

Ju varmare planeten blir, desto svårare blir det att leva på den. Och problemet är att det inte går att veta exakt vid vilken temperatur som planetens ekosystem som regnskog och permafrost når så kallade tröskelpunkter som gör att de kollapsar vilket gör att den stora mängd koldioxid som de lagrar släpps ut i atmosfären vilket kan leda till att fler ekosystem kollapsar och att en uppvärmning som gör planeten obebolig plötsligt inte längre går att stoppa.

Det är därför det är svårt att inte titta på samtiden med framtidens ögon och vilja gå fram och skaka om folk. För hallå, det är ju nu under denna mycket begränsade tid som vi fortfarande och faktiskt har möjlighet att rädda kvar människans möjligheter att bo kvar på planeten. Varför gör vi inte mer?

Psykologiska undersökningar visar att människor ofta inte agerar på livsfara om de inte också ser andra agera. Och därför skäms jag över min yrkesgrupp, att vi journalister inte förmår rapportera om klimatet som om Covid-19. Det vill säga prioritera bevakningen i utrymme och resurser och förklara svåra ord och begrepp.

Enligt The Elements of Journalism, en bok av Bill Kovach och Tom Rosenstiel, finns det nio element som journalister bör fullfölja för att upprätthålla journalistikens roll som informationskälla. Tre av dem lyder: Journalistens första förpliktelse är mot sanningen, journalistens främsta lojalitet är till medborgarna och journalisten måste sträva efter att göra det viktiga intressant och relevant.

Utifrån dessa punkter är det svårt att försvara varför klimatbevakningen inte är bättre i dag. Jämför hur media rapporterar om covid-19. Visst går det att begripliggöra, visa på angelägenheten i och löpande rapportera om komplicerad vetenskap när vi verkligen försöker och får resurserna till det? Så varför har vi inte en liknande bevakning gällande klimatet?

Just på grund av denna brist tänkte vi köra igång en till debattserie om klimat- och miljö på Aftonbladet Debatt nu över jul och nyår i tio delar, denna gång fokuserad på lösningar och på att lyfta perspektiv som inte kom fram i vår förra satsning.

Och denna gång heter den "10 år" – som en påminnelse om att klimatforskarna beräknar att det i bästa fall bara är ungefär så lång tid som vi har på oss.

Virve Ivarsson, vikarierande debattredaktör


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.