Stoppa SD:s attack på diskrimineringslagen
Akademikerförbundet: Lagen är avgörande för en fungerande arbetsmarknad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-10-11
DEBATT. Den nyvalde ordföranden i riksdagens justitieutskott Richard Jomshof (SD) gick nyligen ut med kravet att diskrimineringslagen ska utredas och avskaffas. Hotet mot diskrimineringslagen är en attack på svensk arbetsmarknad.
Justitieutskottets ordförande menar i media att diskrimineringslagen gynnar enskilda grupper, det är inte sant.
Lagen bygger inte på att vissa grupper ska få några fördelar, kvotering är exempelvis inte tillåtet i Sverige. Lagstiftningen är avgörande för en fungerande arbetsmarknad.
Lagen är neutralt skriven så att majoriteter och minoriteter skyddas av diskrimineringsgrunderna. Under diskrimineringsgrunden sexuell läggning så är skyddet lika starkt för homosexuella som heterosexuella.
Samma princip gäller för ålder, kön, etnicitet och religion. De två diskrimineringsgrunder som är särskilt riktade är funktionsnedsättning och könsöverskridande identitet.
Föreställningen om att lagen skulle gynna enskilda grupper kanske bygger på okunskap om hur lagstiftningen fungerar. Diskrimineringslagen är en helt avgörande del av rättsstatsprinciper för att vi ska kunna agera som fackförbund.
I dag har vi en arbetsmarknad där en del arbetstagare hamnar utanför, trots kompetens, på grund av diskriminerande strukturer. Akademikerförbundet SSR anser att vi snarare behöver fler verktyg för att få arbetsgivare att bättre leva upp till lagens krav på aktiva åtgärder mot diskriminering.
Att avskaffa diskrimineringslagen är sannolikt lättare sagt än gjort, och till vilken nytta? Justitieutskottets ordförande pekar på att andra befintliga lagar skulle räcka.
Ett avskaffande av lagen skulle strida mot internationella konventioner där Sverige har förbundit sig att arbeta aktivt för rätt till lika lön för män och kvinnor vid lika arbete och förbud mot diskriminering i arbetslivet.
Kravet på lönekartläggningar finns i dag genom lagen, att ta bort den delen skulle vara ett hot mot det jämställdhetsarbetet på svensk arbetsmarknad.
Vår svenska diskrimineringslag bygger på EU-direktiv som måste efterlevas i alla EU-länder.
Diskrimineringslagens kräver att arbetsgivare ska undersöka och åtgärda risker för diskriminering.
En del är årliga lönekartläggningar där löneskillnader mellan kvinnor och män mäts och där osakliga löneskillnader ska åtgärdas. Lönegapet mellan kvinnor och män är fortfarande nästan 10 procent, men har minskat stadigt under de senaste tio åren.
Det minskade lönegapet är ingen slump, diskrimineringslagstiftningen har en nyckelroll.
Vi har en skyldighet att arbeta för att skydda de av våra medlemmar som riskerar att bli eller som blir utsatta för diskriminering. Deras rättigheter kan inte krävas utan stöd i lagen.
Varje år utbildar vi förtroendevalda i diskrimineringslagen för att kunna sätta press på arbetsgivare att leva upp till lagen. Diskrimineringslagens bestämmelser om att allt arbete med aktiva åtgärder ska samverkas ger våra förtroendevalda verktyg att i vardagen påverka arbetsgivare i hur de ska arbeta för ett arbetsliv med lika villkor för alla.
Justitieutskottets ordförande lyfter fram att det är fel att lagen inte skyddar personer utifrån deras politiska övertygelse.
Låt oss då ta en diskussion i samhället om det behövs ytterligare diskrimineringsgrunder, att avskaffa lagstiftningen är en attack på svensk fackföreningsrörelse.
Svensk arbetsmarknad behöver en lagstiftning som skyddar från diskriminering. Ta inte bort arbetstagares möjlighet att få sin sak prövad när de behandlas fel och diskriminerats.
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR