Hatretorikens brand – ett hot mot oss alla

FN:s generalsekreterare: Utrota anti-muslimskt hat och främlingsfientlighet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-06-29

Tiden är inne att utrota antisemitism, anti-muslimskt hat, förföljelse av kristna och alla andra former av rasism, främlingsfientlighet och relaterad intolerans, skriver Antonio Guterres, generalsekreterare FN. På bilden ses nationalister demonstrera i Warszawa Polen (arkivbild).

DEBATT. Hatet är på frammarsch runtom i världen. En hotfull våg av intolerans och hatbaserat våld sveper över många troende, av olika trosuppfattningar och i olika delar av världen. Sorgligt och skakande nog blir dessa avskyvärda incidenter allt vanligare.

Under de senaste månaderna har vi sett judar mördas i synagogor och deras gravgårdar vanhelgas med hakkors. Vi har sett muslimer skjutas ned i moskéer och deras religiösa helgedomar vandaliseras. Vi har sett kristna dödas under bön och deras kyrkor brännas ned.

Bakom dessa attacker skönjer vi en allt avskyvärdare retorik som inte bara riktar sig mot religiösa grupper utan även minoriteter, migranter, flyktingar, kvinnor och vem som helst som tillhör de så kallade ”andra”.

Medan denna skogsbrand av hat sprids, utnyttjas de sociala medierna för bigotteri. Nynazister och förespråkare för vit makt-rörelser växer, och inflammatorisk retorik utnyttjas som tillhygge för politiska vinster. Hatet rör sig allt närmare det konventionella, i liberala demokratier likväl som i auktoritära regimer – och kastar en skugga över vår gemensamma mänsklighet.

De Förenta Nationerna har under sin långa historia mobiliserat världen mot hat av alla sorter, genom vidsträckta åtgärder för att försvara mänskliga rättigheter och rättssamhället. Organisationens hela identitet och födsel grundar sig i den mardröm som följde då hätskt hat tilläts gro alltför länge utan motstånd.

Hatretoriken är en attack mot tolerans, inkludering, mångfald och själva kärnan av våra människorättsnormer och -principer. Vidare undergräver den social tillhörighet, eroderar gemensamma värden, och lägger grund för våld som i sin tur motverkar allt vad gäller fred, stabilitet, hållbar utveckling och mänsklig värdighet.

Under senare årtionden har hatretoriken varit en föregångare av brott som folkmord – från Rwanda till Bosnien och Kambodja.

Jag är rädd att vår värld nått ett nytt akut ögonblick i kampen mot hatets demon. Därför har jag som respons lanserat två nya FN-ledda initiativ.

  • Den första är en strategi och handlingsplan mot hatretorik för att koordinera hela FN-systemets ansträngningar för att åtgärda de grundläggande orsakerna och effektivera vår respons.
  • Den andra är en utveckling av en handlingsplan för FN för ett helhjärtat engagemang i ansträngningar att säkra religiösa platser och helgedomar.

För dem som insisterar på att använda sig av rädsla i syftet att splittra måste vi säga: mångfald är en rikedom, aldrig ett hot.

En djup och upprätthållen anda av ömsesidig respekt och mottaglighet kan överglänsa inlägg på Twitter som avfyras på en bråkdels sekund.

Vi får aldrig glömma att vi alla är ”den andre” för någon annan, någonstans. Som en del av mänskligheten är det vår uppgift att ta hand om varandra. Och såklart måste alla åtgärder för att handskas med och konfrontera hatretoriken vara förenliga med grundläggande mänskliga rättigheter.

Att bekämpa hatretorik är inte synonymt med att begränsa eller förbjuda uttrycksfrihet. Det betyder att hatretorik hindras från att eskalera till något mer farligt som uppvigling till diskriminering, fientlighet och våld – vilket är förbjudet under internationell lagstiftning.

Vi måste handskas med hatretoriken som med vilken som helst annan illvillig handling. Vi måste fördöma den, vägra att underblåsa den, parera den med sanning, och uppmuntra förövarna att förändra sitt beteende. Tiden är inne att utrota antisemitism, anti-muslimskt hat, förföljelse av kristna och alla andra former av rasism, främlingsfientlighet och relaterad intolerans.

Regeringar, det civila samhället, den privata sektorn och medier har alla en viktig roll att spela. Politiska och religiösa ledare har ett särskilt ansvar att främja fredlig samexistens.

Hatet är ett hot mot oss alla – och dess bekämpning måste vara allas jobb.

Tillsammans kan vi släcka hatets eld och upprätthålla de värden som sammanbinder oss alla som en enda, mänsklig familj.


Antonio Guterres, generalsekreterare FN


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.