Lägg er inte i vilka böcker vi läser, KD

Debattören: Du har en hemläxa att göra om skolan, Ebba Busch Thor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-03-29

Fixeringen på en symbolfråga som klassikerlistan visar hur tom Kristdemokraternas skolpolitik är i övrigt, skriver Johanna Jaara Åstrand.

DEBATT. I helgen samlar Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor sina kommun- och regionpolitiker till möte i Örebro.

Kristdemokraterna håller en hög profil inom vård- och omsorgspolitiken, men när det gäller skolan ligger partiet lågt. Den som letar på Kristdemokraternas hemsida finner ett skolpolitiskt program – antaget 2013. En fingervisning om att utbildningsfrågor inte är partiets fokusområde.

De flesta av partiets skolförslag har utarbetats som en del av samarbetet i den tidigare Alliansen. Den enda fråga som riktigt sticker ut som partiets egen är den om en obligatorisk klassikerlista för svensk litteratur som eleverna ska undervisas i.

Förslaget är inte särskilt väl genomtänkt. Staten ska inte diktera vilken litteratur som undervisningen ska bygga på. Hittills är detta något som överlåtits till den enskilde läraren och så bör det förbli.

Läraren ska naturligtvis följa vad som sägs i läroplanen, till exempel om: ”Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen och ”Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.”

Det räcker. Ebba Busch Thor behöver inte ge oss lärare några politiska pekpinnar om exakt vilka böcker som ska finnas i undervisningen. En bra skola bygger på tillit till oss lärare – inte på toppstyrning genom detaljerade litteraturlistor.

Fixeringen på en symbolfråga som klassikerlistan visar hur tom Kristdemokraternas skolpolitik är i övrigt. Klassikerlistan ger på sin höjd upphov till en färgsprakande debatt mellan kulturradikala respektive nationalvurmande besserwissrar, men betyder i praktiken inte något alls för skolans verkliga utmaningar.

Inte för den enorma lärarbristen. Inte för behovet av resurser och att ge skolan och lärarna bättre förutsättningar. Och inte heller för det faktum att skolsegregationen växer och att svensk skola inte längre är likvärdig.

Kontrasten är stor till partiets hållning i vård- och omsorgsfrågor. Där har Kristdemokraterna konkreta och angelägna satsningar som rör vårdens kvalitet och resultat, resurser och styrformer. De förslagen tar spjärn mot reella utmaningar.

Kanske är det så att symbolfrågorna plockas fram på de områden där partiets politik är lite tunn? Kristdemokraterna verkar i alla fall ha en hemläxa att göra när det gäller skolan.

Just nu sker stora besparingar på skolan i många kommuner. Även kommuner där Kristdemokraterna är med i styrande majoriteter gör nedskärningar på skolan. På mötet i helgen har Ebba Busch Thor ett gyllene tillfälle att ta upp besparingsvågen med sina kommunpolitiker och deklarera att det inte är Kristdemokraternas väg.

Kristdemokraterna borde ta avstånd från nedskärningarna i skolan och ta chansen att istället investera i framtiden. Få investeringar är bättre än de som ökar våra barn och ungdomars kunskaper och förmågor. Så skrota den nattståndna idén om en klassikerlista och satsa på det som gör läraryrket attraktivt och som återskapar en likvärdig skola.


Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.