Storbankerna fortsätter elda på klimatkrisen

Ny rapport: Över 116 miljarder kronor har gått till fossilbolag

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-11-16

En ny rapport från Fair finance guide, Naturskyddsföreningen och Greenpeace visar att svenska storbanker fortsätter att stödja fossila bolag. Totalt rör det sig om över 116 miljarder kronor under senaste två åren, skriver Karin Lexén, Jan Bertoft och Erika Bjureby.

DEBATT. Trots klimatlöften fortsätter de svenska storbankerna att elda på klimatkrisen genom sin utlåning till fossilbolag som expanderar sin utvinning.

Det är hög tid att regeringen agerar mot detta.  

Just nu pågår årets klimatförhandlingar i Sharm El-Sheikh, Egypten. I sitt inledningstal varnade FN:s generalsekreterare, Antonio Guterres, för att världen är på väg mot ett ”helvetesklimat”.

Trots att nästan alla världens länder ställt sig bakom Parisavtalet går vi just nu mot en global uppvärmning på runt 2,5 grader – långt över avtalets mål på 1,5 grader.  

Det har aldrig varit tydligare att klimatomställningen måste snabbas på radikalt för att undvika katastrofala klimatförändringar. Bankerna är viktiga aktörer i denna omställning.

Om de inte använde dina, mina och alla andra bankkunders pengar till att stötta fossilbolag skulle det bli betydligt svårare för bolagen att fortsätta med sin klimatförstörande verksamhet.  

Men en ny rapport från Fair finance guide, Naturskyddsföreningen och Greenpeace visar att de svenska storbankerna SEB, Nordea, Danske bank och Swedbank fortsätter att stödja fossila bolag.

Totalt rör det sig om över 116 miljarder kronor i lån under de senaste två åren till några av världens allra värsta fossila bolag.

Vissa av bolagen som får finansiellt stöd letar exempelvis efter ny olja i känsliga områden i Arktis, medan andra bolag driver kolkraftverk i bland annat Ryssland. Dessutom har mer än hälften av lånen gått till bolag som expanderar sin utvinning.

Detta undergräver möjligheten att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. 

Parisavtalet slår fast att alla finansiella flöden måste styras bort från verksamheter som förvärrar klimatkrisen och i stället riktas mot verksamheter som erbjuder lösningar på den.

Det internationella energirådet (IEA) har även slagit fast att ingen finansiering till utvinning av mer olja, gas och kol kan göras om det ska vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål. 

Fossilbolagen får även orimligt fördelaktiga villkor när lånen tecknas.

Bankerna måste hålla tillräckligt kapital för att täcka eventuella förluster som beviljade lån kan medföra, vilket bör återspeglas i lånevillkoren. Men kapitalkraven vid lån till fossilbolag tar inte hänsyn till den höga risken för att till exempel olja och gas kan minska kraftigt i värde framöver.

Det här gör att fossilbolag får orimligt förmånliga lån för att finansiera sin verksamhet.  

Företrädare för SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank har uttalat höga klimatambitioner.

Efter protester från tusentals bankkunder har de minskat sin utlåning till fossil verksamhet, vilket är positivt, men luckor i bankernas policyer gör att de fortsätter finansiera fossila bolag vars verksamheter eldar på klimatkrisen. 

Därför är det uppenbart att det krävs lagstiftning som ser till att bankerna bidrar till klimatomställningen snarare än bromsar den.

Det finns flera exempel i europeiska länder där man förbjudit finansieringen av särskilt kontroversiell verksamhet.

I Nederländerna, Belgien och Schweiz är det förbjudet för banker och andra finansaktörer att finansiera och investera i företag som kopplas till klustervapen och personminor. Det finns ingenting som hindrar lagstiftare från att införa liknande förbud mot bolag som expanderar sin utvinning av olja, kol och gas. 

Inför de pågående klimatförhandlingarna uppmanade FN länder att vidta väsentliga och omedelbara åtgärder.

I enlighet med detta uppmanar vi den svenska regeringen, med hänsyn till Parisavtalet och Internationella energirådets (IEA) scenario, att vidta följande åtgärder:  

  1. Förbjud finansiering av och utlåning till bolag som inte har antagit robusta utfasningsplaner.
    Planerna måste inkludera ett omedelbart stopp för ny utvinning av fossila bränslen och utfasningsmål på kort och lång sikt. På så sätt kan bankerna fortsätta att stödja bolag som ställer om sin verksamhet och stoppa stödet till dem som inte gör det.  
  2. Höj kapitalkraven vid utlåning till fossilbolag för att göra det mindre attraktivt för banker att låna ut till fossilbolag och höja bolagens kapitalkostnad.
    Flera ledamöter i EU-parlamentet har nyligen krävt en ökning av kapitalkraven för utlåning till fossila bränslen. Detta bör regeringen stödja och implementera i Sverige.  
  3. Öka insynen och modernisera banksekretessen så att bankerna tvingas redovisa vilka företag de lånar ut pengar till.
    Bankernas klimatskadliga finansiering har kunnat fortsätta eftersom utlåningen är insynsskyddad. Bankkunderna har rätt att få insyn för att kunna göra medvetna val och utkräva ansvar. 

Regeringen måste agera för att svenska bankkunder ska kunna känna sig trygga med att deras pengar inte används för att förstöra klimatet.

Det är också nödvändigt för att Sverige ska kunna leva upp till Parisavtalet, och samtidigt visa det ledarskap som krävs för att få fler länder att följa efter. 


Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen 
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges konsumenter 
Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.