Låt ordningsvakter dela ut skräpböter

Debattören: Nedskräpning är ett brott som måste tas på allvar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-07-10

Det är bara när skräpboten omfattar allt skräp och verkligen tillämpas som den kommer få effekt. Först då kan vi få stopp på nedskräpningen av våra stadsmiljöer och vår natur, skriver Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.

DEBATT. De senaste åren har många fått upp ögonen för de enorma mängder plast som finns i havet och i våra sjöar. Den här plasten försvinner inte. Plasten blir bara mindre och mindre bitar som hamnar i fiskar och fåglar, vandrar uppåt i näringskedjan och till slut kan hamna i oss människor. Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta av skräpet kommer från land.

Det vanligaste skräpet är fimpar. Uppskattningsvis slängs det en miljard fimpar bara i Sverige varje år. Filtret består av cellulosaacetat, en sorts plast som sannolikt aldrig försvinner. Fimparna innehåller dessutom en mängd andra substanser som är giftiga för växter, djur och människor. Trots det är cigarettfimpar undantagna i skräpboten.

Vi ser flera problem med lagstiftningen kring skräpboten som den ser ut i dag. För det första är den svår att förstå eftersom småskräp som exempelvis fimpar och tuggummin är undantagna. Det gör den också onödigt svår för polisen att tillämpa eftersom de måste göra en avvägning på plats om skräpet omfattas av lagstiftningen eller ej.

För det andra används inte boten. Efter åtta år kan vi konstatera att det hittills bara har skrivits ut 1 451 böter och antalet har sjunkit över åren. De senaste tre åren har antalet böter för nedskräpning legat stadigt under 100 per år och som det ser nu ut kommer bli cirka 100 böter även 2019. Det säger sig självt att en lag som inte används inte heller får den förebyggande och avskräckande effekt som det var tänkt.

Det är inte polisens fel att boten inte används. Med den brist på resurser som föreligger är det tvärtom inte alls förvånande att inte fler böter skrivs ut.

NOA (Nationella Operativa Avdelningen), polisens grupp för utveckling och ledning av det nationella polisarbetet, konstaterade i promemorian "Analys av kärnverksamheten mot 2024" att det kommer råda stor brist på poliser de närmsta åren. NOA menar i rapporten att det därför är viktigt att säkerställa att civila ordningsvakter ”på ett så bra sätt som möjligt kompletterar polisens ordningsupprätthållande och trygghetsskapande arbete”.

Håll Sverige Rent menar att utfärdande av skräpböter kan vara ytterligare en uppgift för civila ordningsvakter. Polisen avlastas samtidigt som samhället får möjlighet att markera att nedskräpning är ett brott som ska tas på allvar.

Uppmärksamheten kring plast har lett till en mängd nya förslag och initiativ som syftar till att minska mängden plast i vår miljö. Det senaste i ordningen är den föreslagna punktskatten på plastbärkassar. Det är dags att se till att skräpboten också blir ett verktyg som bidrar till att nedskräpningen och plasten i vår miljö minskar. Håll Sverige Rent föreslår därför att lagstiftningen kring skräpboten görs om så att den inkluderar även småskräpet, så exempelvis fimparna inte kommer undan. Vi föreslår också att ordningsvakter får ett förordnande som gör det möjligt för dem att bötfälla nedskräpning.

Det är bara när skräpboten omfattar allt skräp och verkligen tillämpas som den kommer få effekt. Först då kan vi få stopp på nedskräpningen av våra stadsmiljöer och vår natur.

Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här