Barnens rätt kränks i föräldrarnas tvister

Barnombudsmannen: Förändringar av reglerna kan inte vänta

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2022-02-22 | Publicerad 2022-02-21

En ny rapport bekräftar det vi och andra lyft i många år – barns rättigheter kränks allvarligt vid tvister som rör vårdnad, boende och umgänge. Barnrättsperspektivet i utredningar och rättsprocesser måste stärkas, skriver Elisabeth Dahlin.

DEBATT. Risken för grovt våld mot eller mord på kvinnor är som störst vid en separation. I många fall är barn inblandade och har bevittnat eller själva utsatts för våld.

Nyligen släppte Jämställdhetsmyndigheten rapporten ”Uppgifter om våld är inget undantag”, en kartläggning om i vilken utsträckning och på vilket sätt uppgifter om våld eller andra övergrepp framförts i mål om vårdnad, boende och umgänge, samt i vilken utsträckning våldet och övergreppen beaktats i domar. 

Rapporten bekräftar det vi och andra lyft i många år, bland annat i vår årsrapport 2020, att barns rättigheter kränks allvarligt vid tvister som rör vårdnad, boende och umgänge.

I Jämställdhetmyndighetens rapport framkommer bland annat att i 52 procent av de granskade målen beaktas barnets individuella omständigheter endast i låg grad eller utgörs av standardskrivningar vid bedömningen av barnets bästa.

Vid bedömning av barnets bästa tar domstolen i 50 procent av bedömningarna inte hänsyn till den akuta fara det kan innebära för barn att utsättas för våld och vilka konsekvenser våldsutsatthet innebär för barnets hälsa och utveckling på sikt.

Beskrivningarna i Jämställdhetsmyndighetens rapport bekräftar det barn och unga har berättat för oss; barn upplever stora brister i sina möjligheter att komma till tals och att vara delaktiga i beslut som fattas kring vårdnad, boende och umgänge.

Många barn upplever också att det som de berättat under utredningen inte beaktats. Detta är förstås mycket allvarligt.

Vid sidan av att barnet kan befinna sig i en livsfarlig situation, vet vi att detta kan leda till tillitsbrist och en upplevelse av svek från samhället hos barnet. Hos barn som ofta redan är tillitsskadade.

Ytterligare ett problem är att Föräldrabalken är utformad så att särskilt avseende ska fästas vid vissa omständigheter, till exempel barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Vi har vid flera tillfällen påpekat att den så kallade kontaktprincipen ofta får större genomslag i domar än barnets rätt att skyddas från våld eller andra övergrepp. Detta kan leda till att barn mot sin uttalade vilja kan tvingas till umgänge med en våldsam förälder.

Barnrättsperspektivet i utredningar och rättsprocesser måste stärkas. Här är våra förslag för att uppfylla barnets rättigheter vid tvister om vårdnad, boende och umgänge:

  • Ge barnet ställning som part i mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge och inför därmed möjlighet för barnet att få ett eget ombud i processen som enbart för barnets talan.
  • Inget barn ska mot sin vilja tvingas till umgänge med eller boende hos sin förövare. När det finns uppgifter om våld mot en förälder eller barnet själv måste barnets absoluta rätt till skydd från våld väga tyngst.
  • Stärk kompetensen hos domstolarna när det gäller barn och barns rättigheter. Stärk också kompetensen om hur våld påverkar barn.
  • Säkerställ barnets delaktighet i hela processen. Barnet ska skyddas i rättsprocessen och inte från processen. Barnet ska skyddas i domstolen och inte från domstolen.

Förändringar måste ske och det kan inte vänta längre. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt fri från våld.

Varje barn som utsätts för våld eller som tvingas befinna sig i en våldsam miljö är ett misslyckande för samhället. Men framförallt en katastrof för det enskilda barnet.

Vi kan inte säga att vi inte visste, kunskapen om detta är väl dokumenterad.


Elisabeth Dahlin, barnombudsman


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.