Vi lever som vanligt – medan jorden är i kris

Professor: Nu kan Sverige visa vägen med modiga ledare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-05-27

Trots utvecklingen fortsätter människan att leva som vanligt. Något som är omöjligt om vi vill ha en jord som kan försörja människor och natur i slutet av århundrandet, skriver Kristin Vala Ragnarsdottir, professor i hållbarhetsvetenskap.

DEBATT. Med modiga ledare kan tre steg tas för att vända den farliga utvecklingen för den globala miljön. För att göra det krävs framåtsyftande visionärer – är det dags för Sverige att åter visa internationellt ledarskap?

De senaste sex månaderna har tre alarmerande rapporter publicerats. De visar på extremt klimat och ekologiska katastrofer. Den globala förändringen i naturen under de senaste 50 åren är oöverträffad i mänsklig historia. Atmosfären kan inte i genomsnitt stiga över 1,5 grader om vi vill undvika klimatkaos (IPCC 1.5oC oktober 2018 rapport). Temperaturen har redan stigit 1 grad.

Parisavtalet slöt förvisso med en överenskommelse, men den är otillräcklig. Även om världen följer det som man kom överens om där, kommer temperaturen att öka med 3,3 grader. Antalet vilda djur har minskat i antal med 60 procent sedan 1970 (IUCN oktober 2018 rapport). Det har skett en 75-procentig nedbrytning på land – och 65 procentig nedbrytning av havsekosystemen, och en miljon arter är hotade (IPBES-rapport maj 2019).

Trots det fortsätter människan att leva som vanligt. Något som är omöjligt om vi vill ha en jord som kan försörja människor och natur i slutet av århundrandet.

Klimatförändringar och ekologisk nedgång är helt enkelt resultatet av ett socioekologiskt system i kris. Vad världen behöver är en snabb vändning. Här är tre förslag:

  1. Vi måste snabbt hitta en metod som leder till stora utsläppsminskningar. Det kan göras genom att göra Ecocid (livsmiljöförstörelse) till ett brott mot mänskligheten – lämpligen genom att lägga till Ecocid som det femte brottet mot mänskligheten i Romstadgan som ratificerades 1996. Den nyligen avlidna skotska advokaten Polly Higgins har de senaste 15 åren letat efter en nation villig att lägga fram detta tillägg till Romstadgan. Det vore naturligt för Sverige att ta upp hennes mantel. Den som ursprungligen föreslog att Ecocid skulle finnas med i Romfördraget som ett av flera brott mot mänskligheten var Olof Palme. Men tre starka oljegrupperingar lade in sitt veto. Anledningen var utan tvekan att om sådana brott kriminaliserades skulle styrelseledamöter och chefer från stora internationella förorenare som exempelvis oljebolag kunna åtalas för brott mot mänskligheten och skickas till fängelse. Risker som skulle medföra att företagen i grunden blev tvungna att ompröva verksamheten och som drastiskt skulle minska utsläppen. 
  2. Det finns ett förslag som heter Claim the Sky, framtaget av framstående akademiker från hela världen. Världens medborgare bör underteckna framställningen som skulle ge samtliga äganderätten och den juridiska rätten över atmosfären. Det skulle kunna betyda att de eller dem som förorenar atmosfären kan dömas till dryga böter. Pengar som i sin tur skulle kunna användas till miljö- eller samhällelig nytta. Ett förslag som kraftigt skulle minska utsläppen från stora förorenare. 
  3. De ekonomiska systemen måste göras om. Ekonomin måste fungera inom jordens gränser, ta hänsyn till natur och människor, och vinsten måste delas. Det skulle leda till att naturen kan återhämta sig, och att det skulle gå att bygga hållbara samhällen. Samtidigt bör det finansiella systemet rekonstrueras för att tjäna jordens befolkning.

Det finns flera förslag på nytt ekonomiskt tänkande som samtliga förtjänar uppmärksamhet. Den organisation som kommit långt i det nya ekonomiska tänkandet är Wellbeing Economy Alliance (WEAll). Svenskar uppmuntras att gå med och diskutera i de grupper som uppstått sedan WEAII grundades 2017. En av dessa grupper är WEGo (Wellbeing Economy Governments) som för närvarande leds av Skottland i samarbete med Island och Nya Zeeland. Sveriges ledare uppmuntras att delta.

Vilka är då indikatorerna som leder till en hållbar och rättvis ekonomi? Måttet BNP ersätts med GPI (Genuine Progress Indicator) som bygger på BNP men där allt som är negativt för natur och samhälle tas bort (exempelvis föroreningar och brottslighet) och allt som är positivt läggs till (exempelvis skogsplantering och volontärarbete). Det naturliga bidraget till ekonomin kan utvärderas genom TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodivdersity).

Slutligen kan den del av ekonomin som handlar om livskvalité utvärderas genom OECD: s bättre livsindex. Genom att stödja Ecocid-lagen, göra verklighet av Claim the Sky och skapa en ny sorts ekonomi finns möjligheterna att vända den förödande utveckling som dominerar med tonvikt på evig konsumtion och BNP-tillväxt. Världen behöver utbildas för att förstå och ta till sig det svenska så geniala uttrycket ”lagom”.


Kristin Vala Ragnarsdottir, professor i hållbarhetsvetenskap, Institutet för geovetenskap vid Islands universitet, Reykjavik, Island.


Kristin Vala är också samordnare för ett Marie Curie forskarutbildningsprogram som finansieras av Europeiska kommissionen. Hon är dessutom medlem i de internationella Think Tanks Club of Rome, Balatongruppen (tidigare vice president), Wellbeing Economy Alliance (WEAll - ambassadör och medlem av Global Council) och Schumacher Institute (Distinguished Fellow).


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.