Publicerad:

Migrationslagen slår mot hbtq-flyktingar

MP: Ställs omöjliga krav för familjeåterförening

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Tyvärr saknas det enighet i migrationskommittén om behovet av att stärka skyddet för hbtq-flyktingar. I stället driver Socialdemokraterna och de borgerliga partierna en linje som gör det ännu svårare för hbtq-flyktingar att återförenas med sin partner i Sverige, skriver debattörerna. (Arkivbild).
Foto: TT, Kristian Pohl
Tyvärr saknas det enighet i migrationskommittén om behovet av att stärka skyddet för hbtq-flyktingar. I stället driver Socialdemokraterna och de borgerliga partierna en linje som gör det ännu svårare för hbtq-flyktingar att återförenas med sin partner i Sverige, skriver debattörerna. (Arkivbild).

DEBATT. I år uteblir Pridemanifestationerna på grund av pandemin. Men bara för att manifestationerna är inställda upphör inte kraven på politiska reformer för rättvisa.

Runt om i världen lever hbtq-personer fortfarande under ett fruktansvärt förtryck. Repressiv lagstiftning, hatbrott och osynliggörande är vardag och många tvingas fly på grund av förföljelse från myndigheter eller hedersförtryck från sin egen släkt. För Miljöpartiet är det en självklarhet att Sverige ska erbjuda utsatta hbtq-flyktingar en fristad.

Tyvärr saknas det enighet i migrationskommittén om behovet av att stärka skyddet för hbtq-flyktingar. I stället driver Socialdemokraterna och de borgerliga partierna en linje som gör det ännu svårare för hbtq-flyktingar att återförenas med sin partner i Sverige.

Förslaget som de nu diskuterar innebär att det bara är traditionella kärnfamiljer och heterosexuella par som kommer ha minsta chans att kunna återförenas. De som älskar någon av samma kön räknas inte.

Kravet som ställs för familjeåterförening är nämligen att man ska ha levt ihop under minst två år i hemlandet, vilket är omöjligt för den som riskerar tortyr, fängelse och dödsstraff på grund av sin sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet. Det är ingenting annat än en cynisk och inhuman politik från Sveriges sida.

Homosexualitet är fortfarande olagligt i 69 länder och i 32 länder finns morallagar som begränsar möjligheten för hbtq-personer att öppet prata om sin identitet. I Iran, Nigeria, Jemen, Somalia, Sudan och Saudiarabien riskerar homosexuella dödsstraff och nyligen ville Brunei införa en lag om dödsstraff genom stening, men backade efter omvärldens protester. I Irak och Syrien mördas homosexuella systematiskt av terrorister och mörkertalet är enormt.

I Europa har reaktionära krafter inskränkt hbtq-personers rättigheter kraftigt. Polen har utsett ett trettiotal städer till hbtq-fria zoner, Georgiens konstitution tillåter nu bara heterosexuella äktenskap, i Turkiet attackerar polisen aktivister och i Ryssland är "propaganda för icketraditionella sexuella umgängen” förbjudet.

I en tid när homofobi, diskriminering och hatbrott breder ut sig måste Sverige vara ett land som erbjuder ett starkare skydd till hbtq-flyktingar. Det finns alldeles för många berättelser från förtvivlade människor som ska utvisas till länder som Afghanistan, Iran eller Nigeria för att Migrationsverket inte bedömer att de löper någon risk att utsättas för livshotande fara eller förföljelse. De ska alltså utvisas till ett liv i hemlighet, ett liv utan kärlek. Det är omänskligt.

Det råder inga tvivel om att hbtq-personer är särskilt utsatta som flyktingar. Ofta är det identiteten som är själva skyddsbehovet och skyddsskälen är ofta svåra att berätta om i asylprocessen, just för att de är så skambelagda.

Den som inte passar in i den traditionella familjenormen riskerar nu också att få det permanent svårare att återförenas med sin partner. Det råder inget tvivel om att hbtq-personer är bland de första som drabbas när migrationspolitiken stramas åt.

Därför måste vi nu, när migrationskommittén ska lämna sina förslag för framtidens migrationspolitik, samlas för en medmänsklig politik. För oss i Miljöpartiet är det självklart att familjeåterförening måste vara möjligt även för den som inte kunde leva med sin kärlek i hemlandet på grund av rädsla för straff och hedersvåld.

Det är självklart att arbetet med att stärka möjligheten till en rättssäker prövning måste fortsätta. Och det är självklart att flyktingar från länder där deras sexuella läggning eller könsidentitet straffas med fängelse eller avrättning inte ska kunna utvisas dit.


Annika Hirvonen Falk, migrationspolitisk talesperson (MP)
Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: