Debatt

Efter 16.12 får ni ingen lön, kvinnor

Debattörerna: Trots att kvinnor har högre utbildning tjänar de sämre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Kvinnors löner är 9,9 procent lägre än mäns. Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag fram till klockan 17:00, skriver debattörerna.
Kvinnors löner är 9,9 procent lägre än mäns. Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag fram till klockan 17:00, skriver debattörerna.

DEBATT

DEBATT. Kvinnors löner är 9,9 procent lägre än mäns. Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag fram till klockan 17:00.

Coronapandemin, med tiotusentals döda och en extrem arbetsbelastning inom vård och omsorg, visar att kvinnors dåliga löner och arbetsvillkor har livs- och samhällsfarliga konsekvenser.

Trots att kvinnor har högre utbildning än män tjänar kvinnor fortfarande mindre. Kvinnors heltidslöner är i genomsnitt 9,9 procent lägre än mäns. Det motsvarar 3 700 kronor i månaden och 44 400 kronor på ett år.

Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag.

Coronapandemin har gjort det tydligt att undervärderingen av kvinnodominerade yrken och sektorer har livs- och samhällsfarliga konsekvenser. Kombinationen av otrygga anställningar, hårt pressad arbetsmiljö, brist på kompetensutveckling och bristande förutsättningar för ett närvarande ledarskap inom äldreomsorgen är en huvudorsak till att så många avlidit till följd av covid-19.

Arbetsmiljön inom vården är så pressad att anställda drabbats av posttraumatisk stress.

Låt detta bli en väckarklocka för det akuta behovet att rätta till de ojämställda villkoren på svensk arbetsmarknad en gång för alla. Som Sveriges bredaste nätverk för jämställda löner kräver vi inom 16:12-rörelsen:

Heltidsarbete som norm, trygga anställningsformer och jämställd arbetsmiljö

Kvinnodominerade branscher har mer ofrivilligt deltidsarbete, fler osäkra anställningar, sämre löneutveckling och större brister i arbetsmiljön jämfört med andra branscher. Regering, kommuner, regioner och andra arbetsgivare måste ge kvinnor och män samma möjlighet till goda och trygga arbetsvillkor.

Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader

I yrken och branscher där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det gäller även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Staten och arbetsmarknadens parter måste ta sitt ansvar och bryta denna strukturella värdediskriminering så att löneläget motsvarar yrkets krav på hela arbetsmarknaden.

Säkerställ ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten

Män tar ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten, fyrtio procent av all vab och utför varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta mönstret krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för en jämställd föräldraförsäkring.

Jämställda pensioner

Kvinnor har 31 procent lägre pensioner än män och två tredjedelar av fattigpensionärerna i Sverige är kvinnor. Jämställda löner och en jämnare fördelning av det obetalda arbetet krävs för jämställda pensioner, men en sådan förändring tar tid. Därför behöver pensionssystemet reformeras genom bland annat en höjning av pensionsavgiften och en modernisering av garantipensionen redan nu. Skillnaden mellan kvinnor och mäns tjänstepension beror både på löneskillnaderna och att avsättningen till tjänstepensionen skiljer sig åt mellan branscher. Dessa skillnader behöver utjämnas.

Öka tillsynen och skärp sanktionerna för de arbetsgivare som ignorerar lagens krav

För att lagen om årliga lönekartläggningar ska följas måste Diskrimineringsombudsmannens tillsyn skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna möta kännbara påföljder. DO och arbetsmarknadens parter måste också arbeta mer aktivt för att motverka alla typer av diskriminering, sexuella trakasserier och övergrepp i arbetslivet.


Amineh Kakabaveh, ordförande, Varken hora eller kuvad (VHEK)
Britta Lejon, förbundsordförande, Fackförbundet ST
Britt-Marie Söderberg Torstensson, ordförande, Winnet Sverige
Bulle Davidsson, ordförande, Kvinnor i Svenska kyrkan
Carina Ohlsson, förbundsordförande, S-kvinnor
Carolina Gustafsson, ordförande, Kvinnors organisering, Vänsterpartiet
Cecilia Elving, ordförande, Liberala Kvinnor
Camilla Wagner, ordförande, Fredrika Bremer-förbundet
Christina Zeidlitz, president, Sverigeunionen av Soroptimistklubbar
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Ewa Larsson, ordförande, Gröna kvinnor
Gunnel Hall, ordförande, Kvinnor Kan
Gunvor Ngarambe, ordförande, Internationella Kvinnoförbundet (IKF) Stockholm
Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR
Helena Hellström Gefwert, sammankallande i Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté
Hilma Björk, utredare, Forena
Ida Kåhlin, ordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
Linda Palmetzhofer, förbundsordförande Handelsanställdas förbund
Magnus Pettersson, förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund
Malin Ackholt, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket
Maria Johansson, ordförande, FQ - Forum kvinnor och funktionshinder
Maria Rashidi, ordförande, Kvinnors rätt
Olga Persson, ordförande Unizon
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet
Sofia Jarl, förbundsordförande, Centerkvinnorna
Ulrika Boëthius, förbundsordförande, Finansförbundet
Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Arbetsmarknad

LÄS VIDARE

DEBATT Tre år efter Metoo har det inte blivit bättre

ÄMNEN I ARTIKELN

Arbetsmarknad

Amineh Kakabaveh

Britta Lejon

Sveriges Kvinnolobby

Veronica Magnusson

S-kvinnor

Arbetsmiljö