Barn långtidssjuka i covid får inte vård

Debattörerna: Föräldrar känner sig maktlösa och förtvivlade

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-12-01 | Publicerad 2020-11-30

När vi efterlyste familjer med långtidssjuka barn fick vi snabbt in över 50 barn som inte fått den hjälp de behöver, varken från vården eller från skolan. Nu måste resurser sättas in för riktad forskning kring hur covid-19 slår mot barn, skriver debattörerna.

DEBATT. ”Emma”, 13 år, ligger i sin säng sedan i april. Vissa dagar är bättre, då orkar hon prata, andra dagar är sämre då signalerar hon ja med ett finger och nej med två fingrar.

”Nelli” är 16 år och har drabbats av långtidscovid. ”Clara” och ”Ella”, 10 år, mår ibland så bra att de kan gå till skolan, ibland orkar de inte ta sig ur sängen och benen känns helt döda.

Barnen är extra utsatta, de får sällan vård och missar utbildning som de har rätt till. 

Det är svårt att veta hur många barn som är sjuka i långtidscovid då de är helt osynliga i statistiken. Länge fick de inte testas. Det pratas inte om dem på presskonferenserna.

I primärvården blir de avfärdade med ”barn blir inte sjuka” och skickas hem med rådet att vila. Men hur länge ska barnen behöva vila innan de får hjälp? 

När vi efterlyste andra familjer med långtidssjuka barn på Facebook fick vi snabbt in över 50 barn som inte fått den hjälp de behöver varken från vården eller från skolan.

Föräldrar känner sig maktlösa. De pendlar mellan hopp och förtvivlan.

Vissa dagar tvivlar de på att barnen kommer att överleva, medan de andra dagar kan känna ett visst hopp. Hur många fler barn ska drabbas av långtidscovid innan samhället reagerar? När ska Folkhälsomyndigheten erkänna att barn kan slås ut av denna sjukdom?

Barnen har precis som vuxna med långtidscovid symtom som långvarig feber, huvudvärk, yrsel, illamående, magont, halsont, andfåddhet, hög puls, domningar i fötter och ben, smärta i ben och armar, enorm orkeslöshet och trötthetskänsla, utslag som kliar, koncentrationssvårigheter och smärta i hjärttrakten.

Symtomen kommer och går. Minsta lilla överansträngning, fysisk eller psykisk, leder till att de får bakslag och blir sämre igen.

De har inget liv utanför skolan, de orkar inte träffa kompisar och de kan inte hålla på med fritidsaktiviteter. Nästan all tid utanför skolan tillbringas i sängen. Det som är oerhört alarmerande är att en del barn inte blir bättre med tiden, utan snarare sämre. 

Skolorna står ofta handfallna och vet inte hur de ska tillgodose de här barnens rätt till utbildning och undervisningen lämnas åt föräldrarna eller barnen själva. Oförståelsen är stor och för barn som ska ha slutbetyg blir pressen extra hård att prestera trots att de varken är i fysisk eller psykisk form.

Flera familjer har även blivit orosanmälda på grund av barnens höga frånvaro i skolan och väntar på att utredas av Socialtjänsten. Ofta är någon av föräldrarna också långtidssjuka och som kämpar både med att tillfriskna själva och ta hand om sina barn.  

Barnen är extra utsatta då de inte kan kämpa för sina rättigheter på samma sätt som vuxna. Det behövs till förändringar nu. Vi kräver:

  • Att det avsätts resurser för riktad forskning kring hur covid-19 slår mot barn. 
  • Att myndigheter officiellt erkänner långtidscovid hos barn och vuxna.
  • Att långtidssjuka barn kartläggs och inkluderas i statistiken.  
  • Att de multidiciplinära mottagningar med forskningsanknytning som måste öppnas för långtidssjuka även inkluderar specialistteam för barn. 
  • Att skolorna, liksom för andra barn som lider av allvarliga sjukdomar, säkerställer att barnen får den utbildning de har rätt till. 
  • Att det tas fram riktlinjer till primärvården så att de vet hur de ska ta hand om dessa barn. 

Initiativet som Astrid Lindgrens barnsjukhus har tagit för att hjälpa långtidssjuka barn är fantastiskt och ett steg i rätt riktning. Nu hoppas vi att hela Sverige kliver fram och blir ett föregångsland när det gäller att ta hand om dessa barn.

Fotnot: Namnen på barnen är fingerade av hänsyn till deras integritet.


Åsa Kristoferson Hedlund, ordförande Svenska covidföreningen 
Alexandra Svenonius, talesperson för barn sjuka i covid i Svenska covidföreningen
Jenny Hedin, arbetsgruppen för barn sjuka i covid i Svenska covidföreningen 
Gisela Rosenkvist, arbetsgruppen för barn sjuka i covid i Svenska covidföreningen 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.