Hur vet Netflix vem som mördade Palme?

Debattören: Tv-serien om Palmemordet riskerar att manipulera oss

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Att dramaproducenter tar sig så stora friheter med det förflutna väcker oro för att fiktionen alltmer börjar fungera som ett vapen mot vilket vi har väldigt små chanser att försvara oss. Vår förståelse av det förflutna – och nuet – kan komma att bli manipulerad, skriver Kristina Hultman.
Foto: TT
Att dramaproducenter tar sig så stora friheter med det förflutna väcker oro för att fiktionen alltmer börjar fungera som ett vapen mot vilket vi har väldigt små chanser att försvara oss. Vår förståelse av det förflutna – och nuet – kan komma att bli manipulerad, skriver Kristina Hultman.

DEBATT

I veckan kom nyheten att Netflix satsar på en "fiktiv tolkning" av mordet på Olof Palme. I centrum står ett vittne till mordet. Det är den numera avlidne Stig Engström som beskrivs som att han gäckade rättvisan i trettio år efter att ha avlossat skotten på Sveavägen. 

En avliden person som inte kan försvara sig används därmed av ett produktionsbolag i syfte att skapa drama.

Den här trenden att öppet fiktionalisera verkligheten inleddes nån gång under det sena 00-talet och gränserna för vad som är möjligt att göra i dramafabriken har sedan dess bara kommit att förskjutas mer och mer.

Ett exempel från år 2012 är hur Olof Palmes roll i dramat framställdes när den ökända så kallade Geijeraffären skulle bli fiktion. Filmen då hette ”Call Girl” och innehöll en svagt kamouflerad "minister" som köpte sex av barn. 

Att producenter av drama tar sig så stora friheter med det förflutna väcker oro för att fiktionen alltmer börjar fungera som ett vapen mot vilket vi som medborgare har väldigt små chanser att försvara oss. Vår förståelse av det förflutna (och därmed av nuet) kan komma att bli manipulerad. 

Och nej, vi vet inte om Stig Engström mördade Olof Palme. Det går givetvis att pröva hypotesen att han gjorde det, som ett tankeexperiment. Det går till och med göra en teveserie om det. Men inget produktionsbolag bör ta sig rätten att skapa fiktion som baserar sig på att han gjorde det. Det är att våldföra sig på det vi vet. 

Så varför är det viktigt?

Givetvis för att denna berättelse skapas med utgångspunkt i att Christer Pettersson inte kan ha varit gärningsman. Problemet med den inställningen är förstås att det kan han. 

Pettersson friades i hovrätt, men det finns fortfarande gott om bevisning kvar, vilket gör det fullt rimligt att än i dag hålla fast vid hypotesen att han var skyldig till mordförsöket på Lisbet Palme och mordet på hennes make Olof Palme. 

Mot Engström finns det snart sagt ingenting. Det finns ingen våldsbakgrund, inget mordvapen och inga starka indicier. Det som finns är en handledsväska som en Magnum inte ens går i.

En minst lika rimlig tolkning av hans roll är därför att han var ett vittne som kom bort i den polisiära hanteringen och sen kände sig missförstådd.

Att det var så ger oss ingen rätt att "uppfinna" honom som gärningsman. 


Kristina Hultman, journalist och tidigare politisk sekreterare i Nationellt råd för kvinnofrid


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE