Sverige bidrar till ökad upprustning

Slutreplik från Svenska freds och Greenpeace om säkerhetspolitik och klimat

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-23

2015–2019 har de två S-ledda regeringarna lagt över 235 miljarder kronor på det militära försvaret. Under samma period har klimat och miljö – ”vår tids ödesfråga” – fått drygt 42 miljarder kronor, skriver Agnes Hellström och Isadora Wronski.

DEBATT. I en replik på vår debattartikel skriver S-politikerna Hanna Westeren och Marlene Burwick att vi ”attackerar regeringens klimatpolitik”. Det vi gör är att vi ställer oss frågande till att säkerhetspolitiken i mångt och mycket fortfarande begränsas till det militära försvaret.

För trots ett breddat perspektiv i den nationella säkerhetsstrategin och att statsminister Stefan Löfven, redan i sin första regeringsförklaring 2014, konstaterade att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och ett globalt säkerhetshot, prioriteras massiva satsningar på det militära försvaret, i stället för det mest akuta hotet.

Mellan 2015 och 2019 har de två socialdemokratiskt ledda regeringarna lagt över 235 miljarder kronor på det militära försvaret. Under samma period har klimat och miljö – ”vår tids ödesfråga” – fått drygt 42 miljarder kronor.

Sverige är i stället med och bidrar till den ökande upprustningen i vårt närområde, som Western och Burwick beskriver.

När World Economic Forum häromdagen presenterade sin årliga riskrapport hade samtliga sannolika hot på topp-fem-listan en koppling till klimat och miljö.

För att hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning behöver världens länder enligt FN:s klimatpanel genomföra snabba och stora förändringar i alla delar av samhället i en omfattning som saknar historiskt motstycke. Det klimatpolitiska rådet har konstaterat att nuvarande politik inte räcker för att nå klimatmålen.

Enligt Naturvårdsverket behöver utsläppen minska med mellan 5–8 procent årligen för att nå vårt nationella utsläppsmål. År 2018 minskade utsläppen ”marginellt”, med under en procent, enligt Naturvårdsverket. 

För en hållbar planet och hållbar fred är en radikal omfördelning av resurser nödvändig. Fokus måste flyttas från en övertro på vad militära medel kan åstadkomma till en realistisk och ansvarsfull analys av vilka hot som är de mest akuta och till en politik som utformas därefter.


Agnes Hellström, ordförande Svenska freds
Isadora Wronski, tf. Sverigechef Greenpeace


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en slutreplik. Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.