Klimatkrisens offer prioriteras inte i media

Fridays For Future: Många berövas redan i dag sina liv i klimatkrisens spår

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-08-18 | Publicerad 2021-07-26

 Liknande översvämningar som de i Tyskland och Belgien kunde ses på flera håll i världen under 2020 - i Afghanistan och i Vietnam, med över 190 dödsfall i vardera land, och i Östafrika, med över 430 dödsfall, skriver fyra representanter för Fridays For Future.

DEBATTSERIEN ”NÖDLÄGE”, ARTIKEL 1 AV 14.

I skrivande stund har över 178 människor dött i översvämningar i Tyskland och Belgien.

Detta sker i två av världens rikaste välfärdsstater, där en kunde ha trott att de stora resurstillgångarna och den utvecklade infrastrukturen skulle ha räckt till för att hantera krisen utan att liv skulle behöva gå förlorade. Men ingen är säker längre - klimatkrisen är här och nu.

Detta borde inte komma som en nyhet. Liknande översvämningar kunde ses på flera håll i världen under 2020 - i Afghanistan och i Vietnam, med över 190 dödsfall i vardera land, och i Östafrika, med över 430 dödsfall.

Extremväder har ökat i frekvens och intensitet med en rasande takt och konsekvenserna för familjer och samhällen har varit och är fortfarande förödande.

Trots det brister media i sin rapportering och katastroferna syns sällan i svenska medier förrän krisens allvar gör sig tydligt även i det globala nord. Först då börjar allmänheten vakna till.

Varför lät vi det gå så långt? Varför berörs vi inte och rapporterar om dödsfall förrän det är européer som drabbas och det är vår egen överlevnad som hotas?

Under det senaste året har den globala klimatrörelsen, på initiativ av marginaliserade aktivister, börjat använda sig av begreppet MAPA - Most Affected People and Areas - för att beskriva de människor och de områden som är mest utsatta för klimatkrisens konsekvenser.

Dessa är samhällen som till följd av överexploatering från länder i nord ofta inte har möjlighet att anpassa sig och ta sig ur krissituationer. Begreppet MAPA skapades för att belysa hur rösterna hos de som påverkas allra värst måste sättas i centrum, förstärkas och lyssnas på.

Många av dessa människor har vi själva haft möjlighet att möta och lära av under vår tid i den ungdomsledda klimatrörelsen. Att höra berättelser från de på klimatkrisens frontlinjer har satt Sveriges nyhetsrapportering i perspektiv.

I diskussioner om den senaste tidens extremväder delade medaktivisten Mitzi Jonelle Tan - som själv bevittnat förödande översvämningar i Filippinerna till följd av klimatkrisen - oron att den senaste tidens klimatdebatt kan leda till att de som sedan länge varit mest drabbade blir ännu mindre lyssnade på än i dag.

Om länder i det globala nord enbart agerar för att undvika att själva drabbas för krisen, kommer de länder som i århundraden utsatts för kolonial exploatering då fortsätta att överges?

Kommer den fruktansvärda verklighet som människor i Tyskland och Belgien upplever i dag reduceras till en ursäkt för rika länder att slippa reparera den historiska skada de redan orsakat och glömma rättviseaspekten?

Om media enbart porträtterar klimatkrisen som en kris på grund av vad som händer i det globala nord, är det då en signal till de i överexploaterade länder att deras liv inte spelar lika stor roll och inte förtjänas att tas på allvar?

Därför måste vi vara tydliga; vi måste förenas för en klimatpolitik som inte lämnar någon åt sitt öde.

Även klimataktivisten Ina-Maria Shikongo från Namibia delade sina tankar:

“Vår kontinent har härjats av en ihärdig torka på Madagaskar och översvämningar i Ghana. Genom kolonialismen har vi exploaterats på resurser och än i dag är vi inte fria - företag och miljardärer från det globala nord har i dag mer rättigheter till vårt land än vad vi har.

Vi förlorar våra hem och liv så att mer koldioxid kan släppas ut och så att slaverisystemet ska kunna fortsätta med “utveckling” som ursäkt - när det i själva verket är folkmord. Medan Europa översvämmas och brinner till följd av klimatkrisen flyr miljontals klimatflyktingar sina hem och miljöförsvarare hotas och mördas.”

Den katastrof vi nu ser utspela sig i Tyskland och Belgien är ingenting nytt - det är sedan länge verkligheten för de mest drabbade. Även forskare har sedan länge gett upprepade varningar om att det bara var en tidsfråga innan samma extremväder nådde det globala nord.

Trots detta rapporterar media i dag om klimatkrisen som ett avlägset problem som vi måste agera mot “för våra barn och barnbarns skull”. Självklart stämmer det att vi måste agera mot klimatkrisen för yngre generationers skull, men det vi glömmer om och om igen är att så många redan i dag berövas sina liv, nära och kära, hem, levebröd och värdighet i klimatkrisens spår.

När klimatkrisen fortfarande tillåts beskrivas som ett bekymmer som blir aktuellt först i framtiden fortsätter vi att missförstå krisens omfattning.

Fram tills nu har klimatkrisens offer tyckts sakna tillräckligt nyhetsvärde för svensk media och allmänheten i rika länder och de utsattas motstånd i form av protester och stora folkmobiliseringar uppmärksammas inte.

Nu måste berättelserna från de drabbade familjerna i Tyskland och Belgien bli hörda, tillsammans med rösterna från de som under decennier fått lida av samma kris. Det är en fråga om medmänsklighet - att visa solidaritet med dem som nu tvingas evakuera från sina hem samt dem som lidit tidigare.

Oavsett när och var klimatkrisens konsekvenser ses är det medias ansvar att rapportera om det så att allmänheten får veta hur allvarligt läget är. Utan en allmän krisinsikt kommer klimatkrisen att reduceras till "en fråga bland andra frågor", handling kommer att utebli än längre och fler liv kommer gå till spillo.

För att åstadkomma den förändring och krisinsikt som krävs måste vi göra folk medvetna om vad som händer. Först då kommer det sättas tillräckligt med press på politiker för att de ska agera.

Media besitter en unik möjlighet att nå stora mängder människor på den extremt korta tid vi har att agera och har därmed en avgörande roll i vägen mot en rättvis klimatomställning.

Om de väljer att ta det ansvaret är upp till dem. Vi väljer att tro att de kommer agera. Det är trots allt nutida och framtida förutsättningar för livet på jorden som står på spel.


Alde Fermskog, Fridays For Future Sverige


Alma Andersson, Fridays For Future Sverige


Greta Thunberg, Fridays For Future Sverige


Leonora Hermann, Fridays For Future Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.