Bemöt barnen rätt så blir de trygga vuxna

Debattören: Hur vill du själv bli bemött en pissig dag på jobbet?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-05

Vi ska bemöta barn som vi själva skulle behöva bli bemötta om vi tappar behärskningen. Hur skulle det hjälpa oss att en arbetsledare på jobbet släpar ut oss från personalrummet när vi har en så pissig dag att vi kastar kaffekoppen i golvet, skriver Cecilia Weimer, gymnasielärare.

DEBATT. Alla människor uppför sig om de kan. Även barn. De vill göra och vara rätt men har olika förmåga att reglera känslor. Då blir glåpord, vägran, flykt, försvar, hot och slag ibland det enda sättet uttrycka att gränsen är långt överskriden.

Ofta hittar barn i denna akuta fas inga ord för att säga ifrån. Då behöver vi hjälpa dem att hitta orden och träna på att använda dem. På så vis respekterar vi deras svårigheter.

Vi ska bemöta barn så som vi själva skulle behöva bli bemötta om vi tappar behärskningen när vår egen bägare svämmar över. Hur skulle det hjälpa oss att en arbetsledare på jobbet handgripligen släpar ut oss från personalrummet för att vi har en så pissig dag så vi kastar kaffekoppen i golvet? Hur brukar vuxna göra om nåt sånt händer?

Jag vet hur jag gör. Jag lämnar kollegan ifred för jag förstår att han/hon mår skit just då. När jag sen ser att läget är lugnare så kollar jag av hur personen mår och hör om jag kan göra något. Ofta bara lyssna och ta en paus tillsammans. Jag gör en god kopp kaffe/te till kollegan.

Är man högaffektiv mot barn, får samhället otrygga vuxna med svårigheter att anpassa sig väl.

Är man lågaffektiv mot barn, får samhället välanpassade och trygga vuxna.

Lågaffektivt bemötande är aldrig att vara passiv. Det är ett nyfiket förhållningssätt samt ett stort engagemang genom lyhördhet och empati. Det är att hjälpa den som har det som allra svårast i rådande situation, alltså den part som är som mest utåtagerande och skrämmande för andra.

Man behöver inte ens bli skrämd, för när man ger ett upprört, explosivt, alltså ett barn i panik, personligt utrymme går affekten ner på ett par minuter, och man stärker samtidigt relationen. Oftast är det enda sättet att hjälpa ett barn ur affekten.

Alla mår bäst av att bli bemötta så.

Hur vill du bli bemött när du inte orkar med dina känslor?

Skolbarnen vill vi ha som välanpassade vuxna i framtiden, inte som kriminella vuxna som gör vad auktoritära vuxna gjort i deras barndom, läxat upp dem genom våld och hot.

Barn gör som vi gör. När vi respekterar ett barns känslor kommer barnet respektera oss och våra känslor. Det är inte svårt att fatta. Det är vi vuxna som har förmågan att reglera vår affekt som bär ansvaret för att ge stöd och vara lyhörda för det upprörda barnets behov i den svåra situation som råder.

Barn som respekteras med empati och stöd, blir just de vuxna samhällsmedborgare vi önskar oss.

Många barn, fler än vi kan ana, får inte detta stöd hemma. Det kallas känslomässig omsorgsbrist och är skäl för orosanmälan till socialtjänsten. Det bryter mot barnkonventionen som blir lag efter årsskiftet 2020.

När skolan vägrar ge detta stöd till eleverna, är det ett brott mot skollagen och självfallet likaså mot barnkonventionen.

Vilka vuxna samhällsmedborgare vill du ha i framtiden? Som vuxen är det du som väljer hur du vill stötta dina barn eller dina elever.

Upprörda explosiva barn har alltid ångest som är omöjlig att hantera för barnet själv. Då är det stöd vuxna ska ge. Inte tillrättavisningar och "konsekvenser" som i praktiken används som regelrätta straff.


Cecilia Weimer, Gymnasielärare, verksam som socialpedagog på en högstadieskola. Förälder till barn med adhd, autism och ångestsyndrom.