Det måste vara tryggt att hyra i andra hand

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-02-10 | Publicerad 2015-02-09

Bostadsministern: Därför ser vi över reglerna för andrahandsuthyrning

För två år sedan förändrade den förra regeringen reglerna kring andrahandsuthyrning för bostadsrätter. Dels ändrades sättet för hur en andrahandshyra ska beräknas, dels togs möjligheten bort att i efterhand överklaga för högt satta hyror. Många var då kritiska och menade att hyrorna skulle stiga utan att bostäderna blev fler och att tryggheten för den som hyr i andrahand skulle urholkas.

Nu får vi starka signaler om att andrahandsbostadsmarknaden inte fungerar som det var tänkt, inte minst från unga och studenter men också från experter. Därför är det mitt ansvar som bostads- och stadsutvecklingsminister att se över effekterna av lagen.

Från borgerligt håll hörs röster om att vi vill stoppa andrahandsuthyrningen. Det stämmer inte.

Flera av de lagändringar som den förra regeringen gjorde kring andrahandsuthyrning är till stora delar bra och bidrar till rörligheten på bostadsmarknaden. Vi har inte för avsikt att på något sätt begränsa antalet lägenheter som kan hyras ut, men vi vill säkerställa tryggheten för den som hyr i andra hand. Det gäller att hitta en rimlig avvägning mellan de motstridiga intressen som finns mellan å ena sidan den som under en tid hyr ut sin egen bostad och å andra sidan den personen som hyr den. Andrahandshyresgäst ska inte bli synonymt med andra klassens hyresgäst.

I dag står cirka 300 000 unga och studenter utan bostad, enligt uppgifter från Hyresgästföreningen. Situationen för dessa två grupper skiljer sig åt, men de har ofta vissa gemensamma förutsättningar på bostadsmarknaden. Till exempel har de ofta lägre betalningsförmåga, osäkra anställningsvillkor, få eller inga boendereferenser, ofta inget sparat kapital och större svårigheter att få bostadslån.

Samtidigt finns uppgifter som tyder på att hyrorna på andrahandsmarknaden sedan den nya lagen trädde i kraft har stigit. Det är inte svårt att se att detta tillsammans med det faktum att det har blivit svårare för andrahandshyresgäster att överklaga sina hyror särskilt drabbar just de grupper av människor som redan har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden.

Det är också så att den förra regeringens regeländringar till en början ledde till en ökning av utbudet av andrahandslägenheter, enligt statistik från Blocket, vilket är positivt. Men under 2014 har utbudet av privatbostäder som hyrs ut i andra hand mattats av i Stockholm och minskat kraftigt i Göteborg och Malmö.

I dag finns det dock inte tillräckligt tillförlitlig statistik för att mäta vare sig hyrorna eller utbudet av andrahandsbostäder. Det gör det ännu svårare att se effekterna av regeländringarna och skapar ett ännu större behov av att göra en uppföljning.

Jag är övertygad om att fler än jag ser den verklighet som unga och studenter upplever när de söker ett andrahandskontrakt. För mig är det därför självklart att en utvärdering av reglerna för andrahandsuthyrning gynnar den svenska bostadsmarknaden. Först när vi har en bättre bild av situationen finns det anledning att diskutera om regelverket behöver förbättras.

Regeringens bostadspolitik ska skapa ett Sverige som håller ihop och ett samhälle där alla ska ha rätt till en egen bostad. Att skapa förutsättningar för fler bostäder är centralt för vårt lands utveckling. Min roll som bostads- och stadsutvecklingsminister är att se till att det byggs fler bostäder för att nå regeringens mål: 250 000 bostäder till 2020. Men det är också min uppgift att säkerställa att det befintliga beståndet används på bästa sätt och att andrahandsmarknaden fungerar ändamålsenligt.

Mehmet Kaplan

Följ ämnen i artikeln