Afghanerna får stanna – men de får inte jobba

Debattörerna: Hur ska dessa unga människor försörja sig, Morgan Johansson?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-10-02

Flyktingar från Afghanistan är förbjudna att arbeta trots att nu får vistas här legalt. Är det så att regeringen och Migrationsverket helt kallt räknar med att vi snälla så kallade batikhäxor ska bekosta en dräglig livssituation för dessa människor, skriver Carin Flemström och Birgitta Göransson.

DEBATT. Hur är ett land funtat som förbjuder unga friska människor att arbeta trots att de är utbildade i Sverige och vistas här legalt?

Vi förstår inte hur sådana beslut motiveras och inte heller går det att läsa sig till någon motivering någonstans i utredningar eller i regler från migrationsmyndigheterna.

Den 16 juli beslutade Migrationsverket att stoppa alla utvisningar till Afghanistan – men också att inte handlägga några asylansökningar.

Hur kan en statlig myndighet fatta beslut om att inte göra sitt jobb?

De hänvisar till att myndigheten måste utreda om deras tidigare bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan måste omprövas. Migrationsverket kan inte lova att bedömningen blir klar före årsskiftet.

Det som är uppenbart för alla, att en brutal och hänsynslös regim tagit över makten i Afghanistan och att den kommer att stanna en längre tid, är alltså inte klart för Migrationsverket. De behöver minst ett halvt år för att bedöma det.

Under tiden tvingas flyktingar från Afghanistan att leva ytterligare en lång tid i plågsam ovisshet med en hög stressnivå. Den psykiska ohälsa som skapats under en flerårig rättslös asylprocess förstärks och de psykiska skadorna fördjupas.  

Europaparlamentet har inte behövt någon lång betänketid. De uttalade den 17 september följande i frågan om asylprövningar och utvisningar till Afghanistan.

” Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ompröva aktuella och nyligen inlämnade asylprövningar, inklusive avslag på ansökningar, mot bakgrund av den senaste utvecklingen. Parlamentet understryker att inga påtvingade återvändanden till Afghanistan får förekomma under några omständigheter.”

Migrationsverket uppmanar flyktingar från Afghanistan att ansöka om inhibering och ett identitetskort (LMA-kort) som visar att man befinner sig legalt i Sverige. Så långt är allt gott och väl.

Varenda människa vi möter tror då att dessa unga människor därmed ska tillåtas att försörja sig legalt. Men icke, vi vet inte för hur många arbetskamrater, grannar, vänner och anhöriga vi om och om igen får förklara, ”nej, de får inte jobba, de får inte försörja sig, de får inte betala skatt.”

Vad ska de då leva av? En stor del får dagersättning, som mest 71 kronor om dagen som ska räcka till bostad, mat, telefoni, lokalresor, kläder, eventuell medicin och allt annat som behövs.

Andra får ingenting alls. Har du inte klarat av att få ett jobb med minst två års anställning inom sex månader efter att du slutat skolan så räknas du inte som asylsökande utan som tillståndssökande enligt nya gymnasielagen, och då får du ingenting alls.

Eller om du åkte till Frankrike och kommit tillbaka, alternativt deporterats tillbaka av franska staten enligt Dublinförordningen, så får du heller ingenting. Då dumpas du av på en svensk flygplats utan mottagande och utan försörjning.

Politiker av olika färg talar om att ungdomar inte ska lära sig att leva på bidrag, men vad är då detta? Dessutom ett bidrag som det inte går att leva på.

Man undrar då om regeringen och Migrationsverket helt kallt räknar med att vi snälla välgörenhetstanter, så kallade batikhäxor för att använda Hanif Balis terminologi, ska fylla ut bidragen till en mer dräglig nivå.

Och det gör vi faktiskt för väldigt många. Vi är rätt fantastiska!

Men det finns ändå gränser. Den svarta arbetsmarknaden göds nu med unga människor som kan tvingas arbeta för hur låga löner som helst, 10 kronor i timmen med 12 timmars arbetsdag.

De kan vara utbildade undersköterskor, byggnadsarbetare och bilmekaniker – ja alla har kanske inte en fullständig gymnasieutbildning men den så kallade yrkesintroduktionen ger utbildning i yrkesämnena.

Flertalet ensamkommande, även de papperslösa, har hunnit gå igenom gymnasiet eller dess yrkesintroduktionsutbildningar.

De som inte har en volontär vid sin sida riskerar att bli ett lätt offer för langare som erbjuder bostad och ångestdämpande medel – men kräver kriminella handlingar eller prostitution som betalning.

Än så länge är de unga flyktingarna från 2015 underrepresenterade i brottsstatistiken. Vi vet varför. Vi vet vilka drömmar de har om ett legalt liv med jobb, lägenhet och familj. De vill slippa stressen av att vara jagade. De vill vara stolta medborgare i ett fritt land. Men när vänds besvikelsen till hat?

Morgan Johansson, vad håller du på med?


Carin Flemström, pensionär, fd socialchef, ordförande för Haninge frivilliga familjehem,  aktiv inom Socialdemokraterna
Birgitta Göransson, pensionär, fd kriminalvårdsdirektör, frivilligt familjehem, psykolog, aktiv i Skyddsvärnet Göteborg
Debattörerna är ledamöter i redaktionskommittén för den kommande boken ”Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015–2021".


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.