Med Putin i Kreml bör Sverige gå med i Nato

S-debattör: Mitt parti behöver tänka om

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-02-28

Alliansfriheten har tjänat oss väl – men bygger på möjligheten till dialog med Ryssland. Det är en omöjlighet så länge landet styrs av Vladimir Putin. Därför behöver S ompröva sin inställning till svenskt Nato-medlemskap, skriver  S-debattören Peter Gustavsson.

DEBATT. Kriget i Ukraina leder till att Socialdemokraterna behöver ompröva sin inställning till svenskt Nato-medlemskap.

Oavsett krigets utgång, så kommer den ryska invasionen i Ukraina den 24 februari 2022 att få djupa och långsiktiga återverkningar i den europeiska historien.

Den högerauktoritära ledaren Vladimir Putins tjugotvå år vid makten kantats av inskränkningar av förenings- och pressfriheten, mord på journalister och oppositionella och desinformationskampanjer i andra länder.

Trots detta har omvärlden ändå försökt föra en dialog med en regim som allt tydligare markerat sitt förakt för frihet och demokrati. 

Putins val att gå i krig i trots mot den europeiska säkerhetsordningen – trots de otaliga försöken till förhandlingar – har skapat en unik enighet i motstånd till den ryska expansionspolitiken.

Många av hans tidigare allierade har vänt sig emot honom. Och de chockvågor som invasionen skapat har redan lett till stora förändringar.

På ett par dagar har Tyskland kastat sin gamla östpolitik överbord. Nu stoppar man gasledningen Nord Stream 2, skickar vapen till Ukraina och accepterar att stänga ute ryska banker från betalningssystemet Swift – trots konsekvenserna för den egna energiförsörjningen. 

Magdalena Andersson har visat ledarskap i stödet till Ukraina, inte minst genom det unika beslutet att skicka militärt stöd till en krigszon. 

Somliga debattörer har krävt att Sida ska dra in det svenska stödet till det ryska civilsamhället.

Men att göra det just nu – när det är viktigare än någonsin att ryssar organiserar sig och tar avstånd från kriget – vore verkligen att skjuta sig i foten. 

Under de åtta år som förflutit sedan den första invasionen av Ukraina så har Sverige knutit sig allt närmare såväl Finland som Nato och dess medlemsstater. Grundförutsättningen har varit att komplettera alliansfriheten med bilaterala avtal om militärt samarbete. 

Även om Sverige inte är en frontstat som omfattas av Putins territoriella anspråk, så har utvecklingen synliggjort skillnaden mellan ett tätt samarbete och att omfattas av Nato-medlemskapets säkerhetsgarantier. 

Kriget är bara i sin början. Om den ryska offensiven misslyckas med att åstadkomma ett snabbt avgörande, så kan det få stora följder för styret i Kreml. 

Man byter inte säkerhetspolitisk doktrin över en natt, och det är för tidigt att dra de långsiktiga konsekvenserna. Alla eventuella förändringar av den svenska säkerhetspolitiken måste dessutom ske i tät dialog med Finland.

En demokratisering av Ryssland vore det bästa sättet att öka säkerheten i Östersjöregionen.

Men vår framtida fred och frihet kan inte bygga på fromma förhoppningar. 

Den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Men den bygger på möjligheten till dialog med vår mäktiga granne i öster, och att dess agerande är förutsägbart.

Det är en omöjlighet så länge Ryssland styrs av Vladimir Putin.


Peter Gustavsson, socialdemokratisk debattör, tidigare ordförande för S i Uppsala. Driver i dag Rörelsen, en socialdemokratisk plattform för idédebatt


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen
Nato