Det är dags att utlysa globalt klimatnödläge
Jytte Guteland: COP26 har chansen att bli en brytpunkt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-10-31
DEBATT. Så varmt som det är nu har det inte varit på 100 000 år. Inom 15 år kommer den globala medeltemperaturen passera 1,5 graders upphettning.
Inget land i världen gör idag tillräckligt för att leva upp till Parisavtalet.
Inom EU har vi redan utropat ett klimatnödläge, när världsledarna nu samlas till klimattoppmötet COP26 i Glasgow är det dags att göra det på global nivå.
Det var tre år sedan, inför COP25-mötet i Madrid, som Europaparlamentet röstade för en resolution som erkände att vi befinner oss i ett klimatnödläge. Det satte igång en upptrappning i EU:s klimatarbete vi aldrig tidigare skådat.
Nu har vi en klimatlag som gör EU:s mål om klimatneutralitet senast år 2050 till juridiskt bindande. Vi har även klimatpaketet från EU-kommissionen som syftar till att få ner utsläppen i EU med minst 55 procent fram till år 2030.
Samtidigt fortsätter nödläget. Sommaren präglades av extremväder såsom torka, översvämningar och värmeböljor. Människor har dött och fått sina uppehällen förstörda i extrema oväder som annars bara skulle ha inträffat en gång per sekel.
FN:s klimatpanel slog i somras fast att det är obestridligt att mänsklig påverkan i form av fossila utsläpp orsakat nuvarande klimatkris.
Pandemihanteringen visade att vår gemensamma handlingskraft finns där om vi bara inser allvaret.
Den ökade takten som vi behöver göra i klimatomställningen är lyckligtvis betydligt mindre ingripande för oss medborgare än en utebliven omställning. Tvärt om talar mycket för ett bättre välstånd, folkhälsa och fler jobb.
Utmaningen för samhället är förstås, likt vid alla strukturförändringar, se till att de som ändå på kort sikt drabbas negativt får goda förutsättningar att klara detta ekonomiskt.
Klimatoppmötet COP26 i Glasgow som inleds i dag blir det viktigaste mötet sedan Parisavtalets slöts.
Parisavtalet var ett viktigt framsteg då det fundamentalt ändrade konversationen kring klimatkrisen. Men samtidigt, sex år senare, fortsätter utsläppen att öka.
Det hopp som fanns om en grön återhämtning från pandemin tycks i stället sluta i en återgång till det som var.
Vi måste sluta den stora klyftan mellan löften och handling. För att genomföra de nödvändiga åtgärderna behöver världens ledare erkänna att vi har ett nödläge för klimatet. Ett nödläge får inte ignoreras. Det måste hanteras brådskande annars uppstår irreparabel skada.
Konkret har jag tre krav inför förhandlingarna på COP26:
- Fler länder måste genomföra liknande system för utsläppshandel som vi har i EU, vi måste sätta ett pris på utsläppen och använda intäkterna både till en rättvis klimatomställning.
- Ett slutdatum för fossila subventioner och stoppa all utbyggnad av ny fossil produktion. Kina kan inte fortsätta bygga ett nytt kolkraftverk i veckan. Precis som vi arbetar mot kärnvapen behöver vi ett icke-spridningsavtal för ny fossil infrastruktur.
- Tydliga löften och erkännanden från naturresursrika länder att lämna sina fossila bränslen under marken. De så kallade strandade tillgångarna, kol som aldrig kan få se dagens ljus, måste kasseras för att få stopp på den starka klimatförnekande fossillobbyn.
COP26 är ett gyllene tillfälle till en kapplöpning mot klimatneutralitet mellan världens stora ekonomier – särskilt mellan USA och EU men även Kina, som alla kraftigt ökat sina ambitioner.
Som del av Europaparlamentets delegation till Glasgow är jag mer hoppfull än på länge. COP26 har chansen att bli en brytpunkt, där konversationen skiftar från löften till faktisk politik för att få ner utsläppen.
Jytte Guteland, EU-parlamentariker (S) och delegat i Europaparlamentets delegation till COP26
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.