Könsstympade flickor får inte vård i Sverige

Jämställdhetsmyndigheten: Drabbas av bristande insatser

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

För att motverka könsstympning behöver arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras. Den prioriteringen måste finnas såväl hos kommuner som i regioner, skriver  Lena Ag, Generaldirektör och Mikael Thörn, Jämställdhetsmyndigheten.
Foto: TT
För att motverka könsstympning behöver arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras. Den prioriteringen måste finnas såväl hos kommuner som i regioner, skriver Lena Ag, Generaldirektör och Mikael Thörn, Jämställdhetsmyndigheten.

DEBATT. Lagar och konventioner i Sverige är tydliga. All form av könsstympning av flickor och kvinnor är förbjuden.

Sverige har också en nationell handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor, som i sin tur är en del av en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Ändå kan vi se stora brister i insatserna för de flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli utsatta för könsstympning.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen med att stärka arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor, med fokus på förebyggande arbete.

I dag finns endast två specialiserade mottagningar med särskild kompetens riktade till könsstympade flickor och kvinnor i Sverige – Amelmottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm och Vulvamottagningen vid Angereds närsjukhus i Göteborg.

Kunskapsbehovet är stort inom hälso- och sjukvården. Endast ett fåtal regioner har rutiner och riktlinjer. Det här drabbar de utsatta kvinnorna och påverkar personalens möjligheter att ge rätt stöd och vård.

Bristande kunskap medför att könsstympade flickor och kvinnor inte alltid uppmärksammas och får det stöd de har rätt till. Det är helt oacceptabelt.

Kvinnor berättar att de tidigare kan ha sökt stöd och vård men att deras besvär inte har uppmärksammats. De blir många gånger inte erbjudna vård, bland annat som en följd av okunskap hos personalen.

Många berörda kvinnor pratar inte om besvär kopplade till sitt underliv eftersom ämnet ofta är tabubelagt. En del av de könsstympade flickorna och kvinnorna kan av olika skäl ha begränsade förutsättningar att höras, synas och därmed få information och vård. Okunskapen om könsstympning och dess konsekvenser måste motverkas.

Könsstympning av flickor och kvinnor handlar bland annat om att begränsa och kontrollera flickors och kvinnors kroppar och deras sexualitet. Det är kopplat till föreställningen om att mäns och familjers heder är sammanlänkad med kvinnors sexuella beteende.

För att en förändring ska bli möjlig måste pojkar och män involveras i det förebyggande arbetet. I grunden handlar det om att förändra attityder, normer, och traditioner.

Eftersom könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet i Sverige handlar det givetvis även om att beivra brott.

Vår bedömning är tydlig, utifrån vårt arbete med frågan och vår samverkan med många av de aktörer som möter de här flickorna och kvinnorna. För att motverka könsstympning behöver arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras.

Den prioriteringen måste finnas såväl hos kommuner som i regioner. Det gäller inom hälso- och sjukvårdens verksamheter, liksom inom socialtjänsten, skolan och polisen.

Alla könsstympade flickor och kvinnor som har behov av vård och psykosocialt stöd ska kunna ha tillgång till det, oavsett var i landet de är bosatta.

Jämställdhetsmyndigheten har identifierat områden där insatser behövs för att komma till rätta med kunskapsbristen. Det handlar om att på nytt kartlägga omfattningen av könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige, då den tidigare kartläggningen var begränsad och bygger på statistik från 2012.

Det finns också ett stort utbildningsbehov bland personal i hälso- och sjukvård, skola samt socialtjänst om könsstympning och dess konsekvenser. Dessutom behöver det förebyggande arbetet – till exempel samtal för att förändra attityder och normer – riktat till unga och föräldrar utvecklas så att det når fram till de berörda grupperna.

I dag uppmärksammar vi den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Vi gör det för att myndigheter, organisationer och andra aktörer tillsammans ska agera för att stoppa sedvänjan.

Vi behöver ge alla flickor och kvinnor rätt till sin kropp, sin frihet och sina egna val. Genom att fler samhällsaktörer får förbättrad kunskap kan fler ge den hjälp som flickor och kvinnor har rätt till.


Lena Ag, Generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten
Mikael Thörn, Senior utredare, Jämställdhetsmyndigheten


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs mer i ämnet

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:

LÄS VIDARE