Skylla våldtäkter på invandrare är farligt

Debattören: Det finns ingen färdig mall för hur en sexualförbrytare ser ut

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-13

I dag, när ungdomsfestivalen We Are Sthlm inleds, är begreppet ”invandrare” fortfarande vanligt förekommande i debatter om sexualbrott. Ingen vill ses som en del av problemet och då kan det vara skönt att rikta fokus på en mindre grupp där en själv inte ingår, skriver Martin Eidensten.

DEBATT. I dag inleds återigen ungdomsfestivalen We Are Sthlm i Kungsträdgården.

Många minns den säkert från de övergrepp som skedde där 2015. Övergreppen som fick stor uppmärksamhet först 2016 i samband med att unga, nyanlända flyktingar pekades ut som förövare.

Jag var där i min roll som fältassistent och kände inte igen den bilden. Det skrev jag i en debattartikel redan då, men tyvärr behöver det sägas igen. För det var varken första eller sista gången som personer från andra länder pekas ut på detta sätt.

Fyra år, tre We Are Sthlm-festivaler och en Metoo-rörelse senare är begreppet ”invandrare” fortfarande vanligt förekommande i debatter om sexualbrott. Det definieras inte men oftast är det tydligt att det inte är personer från våra nordiska grannländer som menas utan enbart de från vissa specifika länder, med en viss hudfärg, tro eller kultur.

En vanlig referens för att visa ”invandrares” benägenhet att begå brott är en 14 år gammal rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ: ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet”. Den visar ”överrisker” att vara misstänkt för brott baserat på ursprung. Till exempel att det är 5,1 gånger vanligare att de födda utomlands är misstänkta för våldtäkt eller försök till våldtäkt.

Det finns massor av faktorer som påverkar dessa siffror och flera av dem nämns i samma rapport. Tyvärr är det många som läser den allt för selektivt och känner sig bekräftade i tron att invandrare är problemet.

Ingen vill ses som en del av problemet med våldtäkter och då kan det vara skönt att rikta fokus på en mindre grupp där en själv inte ingår.

Detta är farligt av flera anledningar. De som tillhör den utpekade gruppen riskerar att misstänkas i högre grad och utsätts för negativ särbehandling. Förövare som inte tillhör gruppen riskerar att stärkas i en känsla av att de inte är en del av problemet.

Samtidigt så osynliggörs de som blivit utsatta av ”fel” slags gärningsperson. Det gör det svårare för dem att anmäla, svårare för dem att bli trodda och svårare för gärningspersonen att slutligen bli fälld.

Tyvärr finns det ingen färdig mall för hur en sexualförbrytare ser ut, men det finns starkare samband att finna än ursprung.

Baserat på BRÅ:s statistik över personer misstänkta för olika typer av brott under 2016 jämförde jag män och kvinnor i stället för vilket land de misstänkta är födda i. Då fann jag en överrisk för män på 72,6 när det gäller våldtäkt (inklusive grov) och 43 gånger vanligare när det gäller övriga sexualbrott.

Självklart ska alla förövare lagföras, oavsett var de är födda eller vad de har för kön. Men för att förebygga sexualbrott är ändå kön en avsevärt bättre plats att börja på än ursprung.

Ha med dig det nästa gång du läser en text eller ser ett program som envisas med att peka ut invandrare som mer ansvariga än andra. Det hjälper inte ett dugg utan är direkt skadligt och har troligen syftet att främja en helt annan agenda än att förebygga sexualbrott.


Martin Eidensten, socionom och fältassistent i Farsta stadsdel, Stockholm, samt författare till boken ”Blunda inte – om att förebygga sexuella övergrepp” (Gothia Fortbildning)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.