860 miljoner i världen riskerar svält och död

Oxfam Sverige: De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare – i rekordfart

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-05-23

Den extrema fattigdomen har ökat mer under de senaste två åren än på 20 år. Samtidigt har världens dollarmiljardärer ökat sina förmögenheter lika mycket de senaste två åren som under 23 år dessförinnan, skriver Suzanne Standfast och Hanna Nelson. På bilden syns en pojke under svälten i Malawi 2016.

DEBATT. Den extrema fattigdomen i världen har ökat mer under de senaste två åren än på 20 år. Det är ett misslyckande och kan inte beskrivas som något annat än en katastrof.

Samtidigt har världens dollarmiljardärer ökat sina förmögenheter lika mycket de senaste två åren som de gjorde under 23 år dessförinnan.

I slutet av året kan ytterligare drygt en kvarts miljard människor falla ner i extrem fattigdom och tvingas leva på mindre än 20 kronor per dag. Ett ofattbart antal människor vilket motsvarar den sammanlagda befolkningen i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien.

I samband med Världsekonomiskt forum i Davos presenterar nu Oxfam nya siffror i rapporten ”Profiting from Pain” som visar att totalt 860 miljoner människor i världen riskerar svält och död.

Vardagen för den som lever i extrem fattigdom kan innebära att tvingas välja mellan medicin, mat eller tak över huvudet.

Klyftorna ökar också här i Sverige. Statistik som Oxfam tagit fram visar att 2170 svenska hushåll har en förmögenhet på 500 miljoner kronor eller mer.

De utgör endast 0,02 procent av befolkningen och har tillsammans mer förmögenhet än 80 procent av Sveriges befolkning. 

Trots att ojämlikheten ökat under lång tid, även här i Sverige, så har det i debatten varit tyst. Men äntligen har vi under våren sett en begynnande diskussion om hur klyftorna skapar orimliga skillnader i livsvillkor.

I den nyligen publicerade boken ”Girig-Sverige” av ekonomijournalisten Andreas Cervenka beskriver han att 1996 uppgick miljardärernas förmögenhet till sex procent av BNP. Ett kvarts sekel senare har miljardärernas andel ökat till 68 procent av svensk BNP.

Enligt Bloombergs Billionaires Index är Ryssland det land i världen vars miljardärer står för högst andel av landets BNP. På en föga smickrande andra plats kommer Sverige. 

En växande ojämlikhet har inga fördelar. Listan på nackdelar kan göras lång från födseln till graven. Forskning visar att ojämlika samhällen är otrygga samhällen, där social oro och kriminalitet får fäste.

Människors frihet och möjligheter begränsas under hela livet och leder också till att den förväntade livslängden förkortas.

Nu när världens ledande politiker och företagsledare möts på Världsekonomiskt forum i Davos måste de ta ansvar för att vända utvecklingen. Om mötet ska bli den startpunkt för en ny era för internationellt ansvar och samarbete som arrangörerna vill så behövs konkreta resultat.

De allra rikaste måste bidra mer. För att minska fattigdom och lidande måste resurser omfördelas.  Det krävs systemförändrande åtgärder för att omfördela resurser och inflytande, där är skatter ett centralt verktyg.  

Sverige som ett av världens rikaste länder har också ett ansvar att vara ett föredöme i världen. Det svenska välfärdssamhället har visat att det går att nå en stark ekonomisk utveckling samtidigt som människor får goda livsmöjligheter.

I den historiska kris som vi nu befinner oss i är Sverige ett exempel på att när många får det bättre så blir det bättre för alla. 

Lösningarna finns inom räckhåll. Det som krävs är mod från de politiker och företagsledare som nu träffas i Davos och som har makt och medel att förändra. Så kan vi bygga en värld utan fattigdom, där varje människa har möjlighet att påverka sin framtid. 


Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige
Hanna Nelson, policychef Oxfam Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.