Vi kan inte blunda för kvinnors våld mot män

Debattörerna: Att ignorera våldsutsatta män i nära relationer är diskriminering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-12

Akillesförbundet anser att kvinnojourerna väl förtjänar sina bidrag men mansjourer behöver också bidrag för att ge stöd till de våldsoffer som kontaktar oss, skriver Sören Sanz, Johan Mparmpagiannis och Johan Rylander.

DEBATT. Akillesförbundet och övriga mansjourer fick noll kronor när Socialstyrelsen nyligen offentliggjorde fördelningen av statsbidrag för innevarande budgetår. Samtidigt satsas drygt 37,5 miljoner kronor på organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer.

I diskrimineringslagen står det att lagen ”syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”

Det borde vara uppenbart att skillnaden i fördelning av stadsbidragen till våldsutsatta i en vidare mening strider mot diskrimineringslagen.

Sverige har länge framhållits som ett av de mest jämställda länderna i världen. Men om man ser till relationsvåld generellt är vi långt från jämställda. Under flera decennier har vår regering fokuserat och satsat på att komma tillrätta med mäns våld mot kvinnor. Samtidigt har män och barn i motsvarande situation ignorerats.

Är det så vi vill ha det? Att män på grund av tradition och en gängse uppfattning fått en stämpel att alltid vara våldsutövare och inte våldsoffer.

Det är därför männen varken får hjälp eller stöd vilket de – enligt Diskrimineringslagen – har sin fulla rätt att få i den svåra livssituation som våld i nära relation innebär.

Akillesförbundet anser att kvinnojourerna väl förtjänar sina bidrag men mansjourer behöver också bidrag för att ge stöd till de våldsoffer som kontaktar oss.

Våld i nära relationer har så gott som uteslutande likställts med ”mäns våld mot kvinnor”. Regeringens uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten lyder:

Jämställdhetsmyndighetens grunduppdrag enligt instruktionen är att arbeta med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen. Arbetet med grunduppdraget organiseras inom tre verksamhetsområden: följa och analysera utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen, stödja aktörer i arbetet för jämställdhet och förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.”

En så enkel ändring som att byta ut ”bekämpa mäns våld mot kvinnor” mot ”våld i nära relationer” skulle innebära att även Akillesförbundet och andra mansjourer hade kunnat söka och fått statsbidrag för sitt viktiga arbete med män som är utsatta för relationsvåld.

Akillesförbundet anser att alla som utsätts för relationsvåld är skyddsvärda. För att det ska bli verklighet krävs att kunskapsnivån när det gäller våld i nära relationer – inklusive våld mot män – stärks hos beslutsfattare: politiker, myndigheter, rättsväsende, daghem och skola, men framför allt inom vården, socialtjänsten och polisväsendet.  

Det är dags att regeringens diskriminering av gruppen våldsutsatta män i nära relationer upphör. Det är dags att kvinnors våld mot män och barn i hemmet också erkänns som ett existerande samhällsproblem. Akillesförbundet uppmanar därför regeringen att ompröva sin syn på relationsvåld, att diskrimineringslagen följs, samt att även män och deras barn inkluderas i den ekonomiska satsningen.


Sören Sanz, styrelseordförande, Svenska Akillesförbundet
Johan Mparmpagiannis, styrelseledamot, Svenska Akillesförbundet
Johan Rylander, ordförande, Akillesjouren i Uppsala


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.