Krymp blöjberget - för barnens skull

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2014-05-08 | Publicerad 2014-05-06

Debattören: Vården borde informera om alternativen till miljöboven plastblöjan

På BB delar man ut gratis engångsblöjor. Men det är blöjindustrin som tjänar på det - inte barnen, eller miljön, menar debattören.

Engångsblöjan är en enorm miljöbov. Den är hälsofarlig för barn och kostar pengar för familjer och sophantering. Varför uppmuntras inte alternativen?

För ett år sedan vid den här tiden var jag höggravid med mitt första barn. Tankarna kretsade kring hur jag skulle ge barnet bästa möjliga förutsättningar, utan att förstöra världen i onödan. Ändå krävdes mycket research innan jag upptäckte att det finns alternativ till engångsblöjan.

Engångsblöjan är ett relativt nytt påfund, men ses som självklar i svenska hem. Det många inte vet är att den ökar risken för urinvägsinfektion, förstoppning, höftproblem från tunga blöjor och hämmar barnets gångutveckling. Blöjperioden ger många barn blöjeksem, kostar mycket pengar (10-20 000 kronor per barn) och riskerar gosa in en rad hormonstörande kemikalier mot barnets hud. Dessutom framställs blöjan och superabsorbenterna inuti av olja, en känd miljövärsting som avger växthusgaser vid nedbrytning. Tre år med blöja innebär ett ton sopor som tar 500 år att bryta ner.

Med allt det i åtanke, borde inte vård och kommun informera om att det finns andra sätt att sköta babyhygienen?

Efter mycket sökande på nätet hittade jag det som ofta kallas EC, Elimination Communication, babypottning eller naturlig bebishygien. Metoden utövas i alla utvecklingsländer. Föräldern lär sig barnets toasignaler och erbjuder det att utföra sina behov på lämplig plats.

Men medan väst börjar få upp ögonen för metoden försöker blöjindustrin sätta stopp för dess spridning. Just nu arbetar de stenhårt för att sprida engångsblöjans evangelium i exempelvis Indien där medelklassen redan har börjat överge traditionen och gå över till att köpa dyra skräpblöjor.

Blöjindustrin har sedan 90-talet bombat tv med reklam, som har ändrat normen för hur bebishygien ser ut.

Reklamväskor fulla med blöjpropaganda delas ut till blivande föräldrar av landets barnmorskor, sponsrat av Libero.

BB-avdelningar får gratis plastblöjor till nyfödda bebisar och officiella instanser som Vårdguiden och Rikshandboken presenterar engångsblöjan som en självklarhet.

Först tyckte jag det verkade läskigt och svårt med babypottning. Men inom en vecka hade både jag, min partner och bebisen fattat grejen, och under de fyra månader som gått har vi knappt sett en bajsblöja. Och då är barnet som nu är nio månader inte ens blöjfritt på heltid, utan vi kombinerar det med både engångs- och tygblöjor. Det handlar alltså inte om någon ”träning” eller prestation, utan om att lyssna på bebisens signaler och medfödda kroppskännedom.

Barn signalerar redan som nyfödda när de behöver uträtta sina behov – precis som det visar att det är hungrigt eller trött. Ändå är det inte ovanligt att barn använder blöja upp i 4-årsåldern. Dagens blöjor suger upp så bra att barnet inte behöver lära sig koppla ihop våt byxa med kiss. Instinkten för barnet att uträtta behoven i det fria lärs bort.

Som förälder vill jag ha information om de bästa alternativen för att sköta mitt barn. Så är det inte idag.

Läkarutbildningar, barnmorskor, BB och Barnavårdscentralens föräldragrupper informerar inte om alternativ till engångsblöjor. Medan familjer i Norge som vill använda till exempel tygblöjor får ett ekonomiskt bidrag, delvis finansierat av avfallsbolagen. Vore inte det en bra idé även här?

Alla föräldrar och barn är olika, och att strunta i engångsblöjan passar inte alla. Men de som vill testa borde få information hur det funkar. Varför måste jag luska runt på nätet när jag vill spara pengar för kommunens sophantering?

Att sprida kunskapen om alternativen till blöjorna gynnar miljön, klimatet, hälsan och ekonomin. Helt enkelt: alla utom blöjföretagen.

Ida Therén