Agera nu – Skansen håller på att förfalla

Debattörerna: Vi klarar inte vårt uppdrag i pandemin

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-03-12 | Publicerad 2021-03-11

Skansens resurser räcker inte på långa vägar till underhållet av kulturbyggnaderna. Ett betydande svenskt kulturarv är hotat. Skansen riskerar att kollapsa om inte omedelbara åtgärder vidtas, skriver Skansens ledning.

DEBATT. I dag är det den 11 mars, årsdagen för när WHO förklarade utbrottet av covid-19 som en pandemi. Viruset har slagit onådigt mot mängder av verksamheter, med besöks- och kulturnäringen som en uppenbar förlorare.

För Stiftelsen Skansen har pandemin kastat ett starkt ljus på en ohållbar finansiering. Vi kan inte längre uppfylla vårt uppdrag. Regeringen måste agera innan Skansens kulturhistoriska byggnader av nationellt intresse förfaller.

Staten är huvudman för Stiftelsen Skansen med ett verksamhetsansvar som delegeras till Skansen utifrån en rad kriterier. Uppdraget handlar övergripande om att vårda Skansens kulturhistoriska bestånd och se till att kultur- och traditionsbunden kunskap förvaltas och förs vidare.

Ytterst syftar verksamheten till att levandegöra och bevara kunskap om svenskt kultur- och naturliv. Ett stort, viktigt och ärofyllt uppdrag som Stiftelsen Skansen har levererat på sedan öppningen 1891.

Sårbarheten i Skansens finansieringsmodell – med ett statligt anslag på 27 procent och resterande kostnader från egna inkomstkällor – är sedan länge känd av huvudmannen.

Skansens kulturhistoriskt mycket värdefulla byggnadsbestånd bestående av mer än 300 byggnader, 180 av museikaraktär, utgör en särdeles viktig del av det nationella kulturarvet genom att det bevarar byggnader och föremål från hela landet. Vissa av dessa finns representerade endast på Skansen.

Utöver det bevaras och förmedlas kunskap om hantverk och traditioner, det immateriella kulturarvet, som upprätthålls i samband med kulturhistoriskt korrekta vård- och underhållsinsatser.

Skansen är dessutom en internationell förebild som världens första friluftsmuseum, och de allra flesta andra friluftsmuseer är byggda utifrån Skansen som modell.

Att Skansen, med i princip helt egna resurser, ska upprätthålla ett kulturarv av denna dignitet och omfattning är inte rimligt.

Sedan lång tid tillbaka har Skansen kämpat med att komma ikapp med en alltför stor underhållsskuld. Det har gjorts mer investeringar än någonsin de senaste tio åren men tyvärr måste Skansen konstatera att vi inte av egen kraft, på ett rimligt sätt, har förmåga att återhämta oss från den alltjämt växande underhållsskulden.

Statliga museer med uppdrag att bevara och förmedla nationellt angelägna frågor har en finansiering där staten som huvudman tillgodoser en tillräcklig finansiering för att uppdraget ska kunna fullföljas. Stiftelsen Skansen representerar det folkliga kulturarvet och når ut till en mycket stor och bred målgrupp men har idag en ohållbar finansiering.

Därför måste vi ifrågasätta hur högt staten värderar att bevara det kulturarv Skansen förvaltar och vilken typ av kultur det är värt att investera i.

Sedan 2010 har antalet besökare, och därmed Skansens biljettintäkter som största inkomstkälla, vuxit årligen. Sedan kom pandemin.

Inom loppet av ett par veckor grusades Skansens förhoppningar om att successivt beta av en stor och växande underhållsskuld. Många medarbetare har även sagts upp för att klara den mest akuta ekonomiska krisen.

För drygt ett år sen, i ett brev till Kulturminister Amanda Lind, vädjade Stiftelsen Skansen om statens akuta stöd för att inte behöva gå i likvidation. Det extra stöd från staten och överskottet från entréintäkter, som var tänkt att användas till underhållet, behövdes nu för att klara Skansens starkt minimerade drift under pandemin.

I dag, ett år senare, finns en fortsatt mycket stark oro över det faktum att underhållsbehovet av kulturbyggnaderna vida överstiger Skansens resurser. Och vi kommer inte ikapp. Skansen och dess byggnader riskerar att kollapsa om inte omedelbara åtgärder vidtas.

Det är orimligt att Skansen genom huvudsaklig egen finansiering ska förvalta, tillgängliggöra och bevara ett kulturarv av denna dignitet. Staten måste ta ett större finansiellt ansvar för att bevara det gemensamma kulturarv som Skansen förvaltar. Och det nu.

Ett betydande svenskt kulturarv riskerar annars att försvinna.


Sven-Erik Österberg, landshövding, Styrelseordförande Skansen
John Brattmyhr, verkställande direktör Skansen
Thomas Rolén, generaldirektör, Styrelseledamot Skansen
Catharina Nolin, professor, Styrelseledamot Skansen
Per-Magnus Nilsson, landskapsarkitekt, Styrelseledamot Skansen
Sanne Houby-Nielsen, styresman, Styrelseledamot Skansen
Åsa Anderljung, kultursamordnare, Styrelseledamot Skansen
Martin Emtenäs, journalist, Styrelsesuppleant Skansen
Vanessa Gandy, fil.mag, Styrelsesuppleant Skansen
Maria Sidén, byggnadsantikvarie, Styrelsesuppleant Skansen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.