Agera nu för att stoppa artdöden, politiker
14 organisationer: Vi har försatt jorden i dess sjätte massutdöende
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-05-24 | Publicerad 2021-05-22
DEBATT. Artdöden är ett faktum i Sverige.
Trots att biologisk mångfald är grundläggande för människans överlevnad blir redan utrotningshotade arter av djur och växter än mer hotade varje år, och vissa är redan på gränsen till utrotning. Ett extraherande skogs- och jordbruk berövar dem deras naturliga livsmiljöer, medan gifter sprids i och skadar deras ekosystem.
Människans exploatering har gått så långt att den försatt jorden i dess sjätte massutdöende, vilket inte skett sedan dinosaurierna utrotades för ca 65 miljoner år sedan. I Sverige krävs därför kraftigare åtgärder för att rädda den biologiska mångfalden.
Skogsindustrin har uppgivit att över 30 procent av all skog i Sverige är skyddad, men enligt Naturvårdsverket är endast 3,5 procent av Sveriges produktiva skog formellt skyddad med bindande legala krav, visar dokumentären ”More of Everything – a film about Swedish Forestry”.
Enligt definition växer produktiv skog snabbare än annan skog och är i sitt naturliga tillstånd därmed hem åt fler arter samt större bestånd av dessa. Att resterande 96,5 procent av denna unika livsmiljö saknar rättsligt skydd är oacceptabelt.
Liknande mönster återfinns i andra landskapstyper, såsom våtmarker och ängar, var och en hem åt unika arter. Exploatering och skövling av marken möter nämligen inga hinder när varje hektar har ett ekonomiskt värde.
Sveriges regering behöver därför införa ett starkare naturskydd, med fler och större naturreservat samt hårdare restriktioner för användningen av denna mark.
Skydd av nuvarande natur räcker inte, utan det krävs även en restaurering av den mark som hittills har exploaterats. Låt skogar växa, ängar blomma över och våtmarker förbli våta.
I EU-kommissionens satsning på restaurering behöver Sverige vara ett föregångsland, och återställa vår tidigare så omfattande och artrika natur.
Biologisk mångfald och livskraftig miljö är grundläggande förutsättningar för människans livsföring. Utan pollinerande bin och humlor bär våra grödor ingen frukt, och utan urskogar lagras mindre koldioxid.
Att återställa naturen är därmed ett nödvändigt steg för att kunna fortsätta bruka marken i Sverige och lämna över ett artrikt, livskraftigt land till kommande generationer.
Den viktigaste åtgärden av alla är dock att minska förstörelsen av livsmiljöer vid källan. Oavsett hur mycket som satsas på restaurering och skydd av kvarvarande naturlig mark har vi lämnat oåterkalleliga spår i naturen. Att omvandla kalhyggen till friska naturskogar, eller svavelosande gruvor till artrika hedar, kommer att ta många generationer, tid vi i dag inte har.
På grund av den akuta klimatkrisen och artdödskrisen måste källan till förstörelsen åtgärdas nu, och det kraftigt. Det är inte möjligt att klara oss med kortsiktiga lösningar, utan vi måste bruka naturen hållbart redan i dag.
Nya kalhyggen ska inte skapas, och ängar ska inte omvandlas till artfattiga gräsmattor. Våtmarker ska inte dräneras, och våra vattendrag ska inte förorenas av gifter. Om vi inte slutar med vår exploatering av naturen kommer det inte att vara möjligt att stoppa artdöden.
Sammanfattningsvis uppmanar undertecknade organisationer regeringen att ta artdöden på allvar och att agera kraftigt för att stoppa den.
Det krävs ökat skydd av värdefulla livsmiljöer och fler naturreservat. Vidare behöver den mark som redan exploaterats återställas till sitt ursprungliga tillstånd.
Framför allt behöver fortsatt förstörelse av livsmiljöer stoppas. Förlusten av arter är självförstärkande, och snart går den inte att stoppa, oavsett hur vi försöker.
Agera starkt, och agera nu, för att stoppa artdöden.
Leo Rudberg, ordförande, Fältbiologerna
Robin Holmberg, ordförande, PUSH Sverige
Tove Ellingsen, ordförande, Framtidsjorden
Robin Zachari, kanslichef, Skiftet
Siri Maassen, ordförande, Jordens vänner
Linda Strand, ordförande, Sveriges entomologiska förening
Klara Knapp, ordförande, Latinamerikagrupperna
Lisa Wanneby, ordförande, Urbergsgruppen
Maja Rosén, ordförande, Vi håller oss på jorden
Tomas Hallingbäck, ordförande, Mossornas vänner
Christer Borg, generalsekreterare, Älvräddarnas samorganisation
Anders Strand, talesperson, Klimataktion
Kajsa Falk, talesperson, Stoppa Preemraff-nätverket
Samuel Jarrick, talesperson, Flyglarm Arlanda
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.