Vi måste genast sluta utvinna fossil energi

15 forskare och Fridays for future: Nya IPCC-rapporten behöver leda till handling

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-08-12 | Publicerad 2021-08-11

Statistik från Internationella energirådet (IEA) visar att produktionen av fossila bränslen och de globala utsläppen fortsätter att öka. Enligt IPCC-rapporten har vi bara ett fåtal år kvar innan vi har förbrukat den kvarvarande koldioxidbudgeten för att klara 1,5-gradersmålet. Den nödvändiga insikten är att inga nya fossilutvinningsprojekt kan lanseras, vilket IEA säger klart och tydligt. Världsledarna måste vara modiga och sätta ned foten, skriver 15 klimatforskare och nio företrädare för Fridays For Future Sverige, bland andra Greta Thunberg.

SISTA DELEN/DEL 16 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE

Vi står inför oåterkalleliga effekter i klimatsystemet och en jord som riskerar att bli obeboelig på många platser. Det visar IPCC:s delrapport som släpptes i måndags.

Trots att vi redan är mitt inne i en klimatkris fortsätter världens ledare att fatta beslut som förvärrar den. Nu måste vi hålla dem ansvariga, kräva att de tar krisen på allvar och agerar i enlighet med forskningen. 

FN:s klimatpanel IPCC samlar världens främsta klimatforskare för att utvärdera och sammanställa den mest tillförlitliga fakta som finns till beslutsfattare och allmänheten.

Den sjätte utvärderingsrapporten har högre legitimitet än någonsin förut – över 200 forskare från 65 länder var involverade och den refererar till över 14 000 vetenskapliga publikationer. Den information som nu presenteras är inga gissningar – det är så obestridligt det kan bli.

Parisavtalet slår fast att den globala medeltemperaturen ska hållas väl under 2 grader med sikte på att begränsa den till 1,5 grader över förindustriella nivåer.

Den nya rapporten bekräftar tidigare farhågor; en 2 grader varmare värld innebär betydligt allvarligare påverkan än 1,5 grader, som redan det kräver ett starkt behov av anpassningsåtgärder jämfört med dagens klimat.

Till skillnad från IPCC:s förra sammanställning tar den sjätte utvärderingsrapporten upp tröskelpunkter i jordens klimatsystem på ett omfattande vis, vilket är en av de främsta anledningarna till att 1,5 gradersgränsen är så avgörande.

Tröskelpunkter är oåterkalleliga brytpunkter som när vi når dem orsakar dominoeffekter i ekosystem och klimatsystem.

Ett exempel är att permafrost när den tinar släpper ut enorma mängder metangas — en växthusgas många gånger kraftfullare än koldioxid.

Vi kan se stora skillnader mellan en 1,5 och en 2 grader varmare värld, med allt mer intensiva och frekventa extremväder samt en ökad risk att passera tröskelpunkter.

Även dagens temperaturökning på 1,1 grader har fått allvarliga konsekvenser. Extremvädret som härjat på flera kontinenter under sommaren har gjort detta mer uppenbart än någonsin.

Vi har sett förödande översvämningar i bland annat Kina och Tyskland, cykloner i Indonesien och bränder i Grekland, Kanada och Ryssland. Marginaliserade grupper i globala syd drabbas värst.

Den nya IPCC-rapporten gör det tydligt att de händelser vi ser i dag enbart är början. På så sätt skiljer den sig från tidigare rapporter: ny forskning möjliggör att visa tydliga kopplingar mellan klimatförändringar och extrema väderhändelser.

Rapporten bekräftar att såväl extrem nederbörd, extrem hetta och torka kommer att bli betydligt mer frekventa och intensiva ju mer medeltemperaturen tillåts öka.

För att stoppa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen krävs drastiska utsläppsminskningar. Detta har forskare, tillsammans med den globala klimatrörelsen, upprepat i åratal.

Trots det visar statistik från Internationella energirådet (IEA) att produktionen av fossila bränslen och de globala utsläppen fortsätter att öka. Enligt IPCC-rapporten har vi bara ett fåtal år kvar innan vi har förbrukat den kvarvarande koldioxidbudgeten för att klara 1,5-gradersmålet.

Den nödvändiga insikten är att inga nya fossilutvinningsprojekt kan lanseras, vilket IEA säger klart och tydligt. Världsledarna måste vara modiga och sätta ned foten.  

Om vi omedelbart minskar utsläppen i linje med de mest ambitiösa riktlinjer som IPCC presenterar kan naturliga kolsänkor fortsätta spela en viktig roll i att ta upp koldioxid.

Om vi bland annat låter gamla skogar stå och återställer ekosystem – någonting som även gynnar biologisk mångfald – kan vi dessutom ta upp en del historiska utsläpp.

Om vi däremot kör på i nuvarande riktning riskerar vi att hamna i en okontrollerbar uppvärmningsspiral. Då blir vi beroende av kollagringstekniker som låter fiffiga på ritbordet. Problemet är att de ännu ej existerar i närheten av den skala som skulle krävas. Då spelar vi roulette med vår egen överlevnad.

Vad världens ledare gör under detta decennium avgör nutiden för de mest drabbade och framtiden för oss alla. 

Nu är det viktigare än någonsin att vi inte låter siffrorna från IPCC ta ifrån oss hoppet, utan i stället låter dem vara ett uppvaknande som leder till handling. Situationen är allvarlig, men det finns fortfarande många liv att rädda och att kämpa för. Varje tiondels grad spelar roll.

Den information som publicerades i IPCC:s rapport i måndags är öppet tillgänglig för allmänheten och känd för politiker och makthavare. Nu måste vi hålla dem ansvariga och se till att de agerar i enlighet med forskningen.


Alde Fermskog, FFF Sverige
Isabelle Åkerlind Hognert, FFF Sverige
Greta Thunberg, FFF Sverige
Leonora Herrmann, FFF Sverige
Isabelle Axelsson, FFF Sverige
Tristan Lundberg, FFF Sverige
Nora Toftgård, FFF Sverige
Maya Yachin, FFF Sverige
Linna Gadde, FFF Sverige
Christophe Sturm, fil. dr i klimatolgi, Researchers’ Desk
Somya Joshi, avdelningsansvarig, klimat, styrning och datavetenskap, Stockholm Environment Institute, Researchers’ Desk
Ola Kalén, fil.dr i oceanografi, Researchers’ Desk
David Collste, postdoktor hållbar utveckling, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, Researchers’ Desk
Paul Glantz, docent, institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, Researchers’ Desk
Erik Huss, geograf och glaciolog, Researchers’ Desk
Miriam Huitric, fil.dr. i sustainability science, Researchers’ Desk
Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet
Sofía Valeria Cortés Calderón, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, Researchers’ Desk
Caroline Greiser, postdoktor, institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, Researchers’ Desk
Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, Stockholms universitet och Researchers’ Desk
Thomas Dahlgren, docent i marinbiologi, NORCE Norwegian Research Centre, Göteborgs universitet, Researchers’ Desk’
Mats Björk, professor i marin växtfysiologi, Stockholms universitet, Researchers’ Desk
Stig-Olof Holm, lektor i ekologi, Umeå universitet
My Sellberg, postdoktor i hållbar utveckling vid Stockholms resilience center, Stockholms universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.