Blanda skolbarnen – så får vi en kamrateffekt

Debattören: Det fria skolvalet och friskolesystemet leder till en ojämlik skola

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-12-17 | Publicerad 2018-12-14

helskärm

DEBATT. Med talangfulla spelare och hård disciplin skapade Sovjet ett målmaskineri utan like. Spelaruppsättningen i det sovjetiska herrlandslaget i ishockey levererade guld efter guld under hela 1970- och 80-talet. Vissa likheter kan dras till vår tids friskolekoncerner.

Precis som det sovjetiska landslaget drevs av hård disciplin och knöt till sig de främsta talangerna, ser friskolekoncernerna till att locka de resursstarka och studiemotiverade elever som under press från föräldrar och lärare levererar önskvärda betyg, ibland genom glädjebetygssättning.

Flera rapporter och forskningsstudier visar att det fria skolvalet har lett till att skolsegregationen förstärkts. Elever med högutbildade föräldrar söker sig till skolor med en stor andel resursstarka och studiemotiverade elever. Något som i sin tur gör att elevsorteringen befästs.

Enligt en rapport från Skolverket som publicerades tidigare i år, har skillnaderna i elevers föräldrabakgrund ökat mellan skolor.

Familjebakgrund, det vill säga föräldrars utbildning och inkomst, har stor betydelse för hur det går för skolelever. Detta har länge varit känt inom forskningen. Också när koncentrationen av elever med en viss bakgrund ökar, påverkas individens skolprestation.

Flera forskningsstudier har till exempel visat att såväl högpresterande som lågpresterande elever påverkas positivt av att det finns många högpresterande elever i klassrummet. Elever påverkas helt enkelt av klasskamraters beteende eller prestation. Det brukar kallas kamrateffekter.

I en ny rapport, skriven för LO:s Jämlikhetsutredning, sammanställer jag forskningen (bland annat min egen) om betydelsen av kamrateffekter.

Kamrateffekterna kan verka på många olika sätt: till exempel genom att en elev får hjälp med skolarbetet av sina studievana och högpresterande skolkamrater eller att studieklimatet förbättras genom en hög andel studiemotiverade elever i samma klass.

Dessutom kan elevsammansättningen ha en inverkan på både elevers och lärares förväntningar – och därigenom påverka elevers skolresultat.

Är friskolesystemet då förenligt med den svenska skolans kompensatoriska uppdrag som har utgångspunkten att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning?

Svaret på den frågan är förstås nej. Kamrateffekternas betydelse i svensk skola bör inte underskattas.

Baksidan av det fria skolvalet – att skolor och föräldrar aktivt väljer bort vissa elever – innebär att de positiva effekterna av mer blandade klasser går förlorade.

Men till skillnad från det sovjetiska ishockeylandslaget, blir det inga mästerskapsmedaljer för svensk skola. I stället leder friskolesystemet i dess nuvarande utformning till en skola där de resursstarka eleverna gynnas – på bekostnad av deras mindre resursstarka kamrater.

Den enda vinsten med det är jättelika aktiebolagsvinster.

Julia Boguslaw, filosofie doktor i nationalekonomi och LO-ekonom

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här