Nato har gjort Norge mer sårbart som land

Politiker i stortinget: Sverige måste förstå vilken press ett medlemskap innebär

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-05-13

Att vara Natomedlem innebär en stor press att anpassa sig till nya förändringar allteftersom. Sverige måste förstå att medlemskapet inte är ett avtal som ligger fast, utan något som skapar en press för fortsatt anpassning, skriver Ingrid Fiskaa från det norska vänsterpartiet SV.

DEBATT. När Sverige nu diskuterar Nato borde erfarenheterna från Norge vara med.

Sverige riskerar att förlora handlingsutrymme när det kommer till egna säkerhetspolitiska intressen, precis så som Norge har gjort.

Nato grundades som en försvarsallians men har efter kalla kriget fått ett mycket större geografisk operativt område och en mycket mer offensiv karaktär. Det är detta som brukar kallas ”out of area”-strategin.

Norges försvar har de senaste åren urholkats och ombildats.

Det som en gång var ett territorialförsvar för Norges säkerhetsintressen är nu ett ”försvar” först och främst med nischkapaciteter, anpassat till en Natoarmé som kan användas där det behövs för USA:s och Natos offensiva militära styrkor.

Omorganiseringen av det norska försvaret har lett till stor obalans. Försvaret är nu på väg mot kritisk brist på personal och ensidig satsning på stora och dyra materiella investeringar har lett till att avgörande kompetens gått förlorat.

Den största felinvesteringen hittills är de amerikanska stridsflygplanen F-35 som utkonkurrerade svenska Jas Gripen i något som aldrig blev en ordentlig tävling.

USA pressade Norge hårt. I stället för att handla med Sverige har därför Norge nu stridsflygplan väl ägnade om man vill attackera mål på marken i andra världsdelar, men dålig anpassade till ett för Norge viktigt säkerhetspolitiskt intresse – patrullering och handhavande av suveränitet över norska havsområden.

De här vägvalen gör Norge mycket sårbart och kan i förlängningen leda till ökad konfliktnivå i våra närområden. För när vårt norska försvar inte själv kan tillvarata sina grundläggande uppgifter, kommer USA och kanske också Storbritannien vilja ta över.

Detta kommer att öka konfliktnivån i Arktis, helt i strid med Norges säkerhetsintressen.

Den gradvisa förändringen av norsk försvarspolitik tar i juni nästa steg med ett historiskt linjeskifte.

Allt pekar på att Norge då kommer att tillåta amerikanska militärbaser på norsk mark. Nu ska tidigare principer om att balansera medlemskapet med restriktioner för andra medlemsländers aktivitet i Norge överges.

Detta sker genom ett bilateralt avtal med USA, så formellt har det inget med Nato att göra.

Men här finns något centralt för den som vill förstå hur Natomedlemskapet fungerar.

Den gradvisa ändringen av baspolitiken som pågått över flera år gör linjeskiftet mindre chockartat och Norges medlemskap i Nato blir använt som argument av de som stödjer avtalet.

Det ena leder till det andra och processen framstår som ofrånkomlig.

Att vara Natomedlem innebär en stor press att anpassa sig till nya förändringar allteftersom. Det som man i dag säger inte alls är nödvändigt för att vara med i Nato, framställs i morgon som ett självklart steg att ta eftersom vi ju är medlemmar.

Sverige måste förstå att Natomedlemskap inte är ett avtal som ligger fast, utan något som skapar en press för fortsatt anpassning.

Pressen märks på fler områden. Till exempel utövar USA hård press på Norge för att inte arbeta mot kärnvapen, vilket inte är konstigt med tanke på hur centrala kärnvapnen är för Nato.

Steg för steg förändras norsk utrikes- och försvarspolitik. Norge har gått från att vara en fredsnation med självständig internationell röst och ett eget starkt försvar, till att bli ett mer beroende och osjälvständigt Natoland.

Omläggningen har oftast pågått i det dolda, utan öppen offentlig debatt och med Natomedlemskapet som det viktigaste argumentet.

Om Sverige ska gå med i Nato så borde det ske genom en öppen och upplyst offentlig debatt. Norges försvarspolitik och den frånvarande debatten är inte ett exempel Sverige borde följa.


Ingrid Fiskaa, försvars- och utrikespolitisk talesperson för det norska vänsterpartiet SV


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen
Nato