Orimligt att flyga in arbetare till Sverige

Debattörerna: Bärplockare och skogsarbetare måste gå att hitta bland våra långtidsarbetslösa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-05-18

187 000 svenskar är långtidsarbetslösa. I det läget väljer flera arbetsgivare inom jord- och skogsbruket att flyga in arbetskraft från andra sidan jorden för att ta jobb i Sverige. Det är inte hållbart, skriver Per-Olof Sjöö och Tobias Baudin.

DEBATT. Coronapandemin har bidragit till att arbetslösheten ligger på samma nivåer som vid finanskrisen. Samtidigt larmar arbetsförmedlingen om att allt fler arbetslösa riskerar att bli långtidsarbetslösa.

I det läget väljer arbetsgivarna inom jord- och skogsbruket att flyga migrerande arbetskraft till Sverige för att jobba. Hur går det ihop?

Arbetslösheten i Sverige ligger i dag på samma nivåer som efter finanskrisen för tio år sedan. Färska siffror visar att 187 000 har varit utan jobb i mer än 12 månader och blivit långtidsarbetslösa.

Arbetsförmedlingen befarar att gruppen kommer att öka till över 200 000 arbetslösa innan året är slut. Där ingår helt nya grupper som tidigare haft en fast förankring på arbetsmarknaden.  

Den främsta anledningen är Coronapandemin. Hela branscher har fått ställa om, med ökad digitalisering och strukturomvandlingar som i flera fall inneburit att jobb har försvunnit. Jobb som inte kommer tillbaka. I det läget borde det vara självklart för alla branscher att tillvarata och anställa den arbetskraft som finns i Sverige.

För vi befinner oss i ett extraordinärt läge där alla behöver ta ansvar, både arbetsgivare och medarbetare på den svenska arbetsmarknaden. I stället ser vi att flera arbetsgivare inom jord- och skogsbruket fortfarande väljer att, trots stigande arbetslöshet och rese-restriktioner, flyga arbetskraft från andra sidan jorden för att ta jobb i Sverige.

Det är inte hållbart.

Frågar du arbetsgivarna hävdar de att det rör sig om rekrytering av kvalificerad arbetskraft, något som också krävs för att utföra dessa jobb. De hävdar vidare att denna arbetskraft inte finns på svensk arbetsmarknad. Men pandemin har pågått i mer än ett år, de har haft all den tid som behövs för att hitta och utbilda arbetskraft i Sverige.

Arbetsgivarna säger också att det är svårt att hitta personer i Sverige som vill ta ett säsongsjobb inom jord- och skogsbrukssektorn. Det här argumentet håller inte. Förra våren var intresset stort för att ta dessa jobb.

I stället pekar det mesta på att många arbetsgivare inom jord- och skogsbruket inte vill anställa arbetssökande som redan finns i Sverige.

Naturligtvis måste de själva svara på frågan om varför, men vi anser att det handlar om ren och skär lönedumpning.

En arbetare från Ukraina eller Thailand är mindre benägen att rapportera om brott mot kollektivavtalet och allt för ofta har de ingen kännedom om vare sig fackliga rättigheter eller svenska lagar och regler.

När det gäller villkoren på jobbet sitter de helt i händerna på arbetsgivaren. Något som också Dagens Nyheters senaste granskning av villkor för skogsarbetare visar.

Förra året rekryterade svenska arbetsgivare över 4000 utländska medborgare för att plocka bär, sätta skogsplantor samt utföra skogsvårdsarbete. I en tid när snart 200 000 människor i Sverige är långtidsarbetslösa är det helt orimligt.

Just nu slår världens mest liberala arbetskraftsinvandringslagstiftning mot folkhälsan från två håll. Mitt under en pandemi bidrar den till att dels öka långtidsarbetslöshet, dels öka rörlighet av människor över jorden och därmed risken för smittspridning.

Vi uppmanar arbetsgivarna inom jord- och skogsbruket att ta sitt ansvar. Sluta lönedumpa på svensk arbetsmarknad.


Per-Olof Sjöö, ordförande GS-facket
Tobias Baudin, ordförande Kommunal
GS-facket organiserar arbetare inom skogs-. trä- och grafisk bransch.
Kommunal organiserar arbetare inom kommun, landsting och privatsektor, bland annat jordbruk.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.