Det är public service skydd som ska stärkas

Replik från Socialdemokraterna om mediers oberoende

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Problemet är inte ett starkt public service, utan partier som inte längre värnar dess oberoende och skydd. Replik från Lawen Redar och Hans Ekström.
Foto: TT
Problemet är inte ett starkt public service, utan partier som inte längre värnar dess oberoende och skydd. Replik från Lawen Redar och Hans Ekström.

DEBATT

REPLIK. Pamina Falck från Näringslivets medieinstitut varnar för risken med ett starkt public service med argumentet att statligt finansierad media lättast kan omvandlas till en propagandamaskin.

Falck har rätt i att tillfälliga majoriteter i riksdagen har, med nuvarande regleringar, stora möjligheter att genomdriva genomgripande förändringar av SVT, SR och UR:s innehåll och verksamhet. Även om modellen för reglering och styrning under decennier fungerat väl illustrerar både utvecklingen på flera håll i Europa och inhemska politiska förslag vad som nu står på spel.

Att grundlagsskydda public servicebolagens oberoende innebär inte, som Falck skriver, att statliga medel ska garanteras utan möjlighet för uppdragsgivaren att ställa krav. Det nuvarande sändningstillståndet för 2020–2025 innebär nya krav.

Bolagen ska bland annat stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden, ta hänsyn till kommersiella nyhetsmediers konkurrensförutsättningar, tillgodoräkna programverksamhet på internet och ingå i landets totalförsvar.

Det som däremot bör försäkras är oberoendet från utomstående ekonomiska och politiska intressen.    

I dag finns en del komponenter till skydd för oberoendet så som ägarstrukturen med en förvaltningsstiftelse, de åttaåriga sändningstillstånden och det slutna finansieringssystemet.

Svagheten ligger dock i att medlen till public service blir en del av de årliga budgetförhandlingarna mellan riksdagens partier.

Vill man som M, KD och SD sänka bolagens anslag riskeras därmed utbud, uppdrag och innehåll. Och vill man som SD införa ett vetenskapsråd, som ska ha till uppgift att kontrollera reportages saklighet samt införa program i syfte att exponera rättelser, står vi inför situationen att ett svenskt politiskt parti vill in och styra innehållet och försaka public services oberoende.  

För att stärka public services oberoende, finansiering och verksamhet lyftes frågan om ett grundlagsskydd i Tryck- och yttrandefrihetskommittén. Vi socialdemokrater står bakom ett sådant förslag. Dessvärre förhindrades kommittén lägga fram förslag om grundlagsskydd i brist på stöd från M, KD och SD.

Problemet är därmed inte ett starkt public service, utan partier som inte längre värnar dess oberoende och skydd.


Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S)
Hans Ekström, vice ordförande konstitutionsutskottet (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE