Fler vårdplatser kräver minskad administration
Liberalerna: Den mest kompetenta sjuksköterskan ska tjäna dubbelt så mycket som en nyutexaminerad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-07-29
REPLIK. Svar till artikeln En nationell satsning på vårdplatser krävs.
I en debattartikel i Aftonbladet (25/7) konstaterar överläkaren Daniel Molin att sjuksköterskor som arbetar på sjukhus måste få högre löner och bättre arbetsmiljö. Jag håller helt med honom.
Många av sjukvårdens problem i dag kokar ned till arbetsvillkor. Inte minst vill de flesta sjukhus öppna fler vårdplatser, men det vi kallar sjuksköterskebristen (det vill säga att det finns sjuksköterskor, men inte där) håller vårdplatser stängda.
Här har staten en läxa att göra. Trots att ministrar gärna påpekar när det bränner till att det är regionerna som ansvarar för svensk sjukvård, försöker nämligen stat och rikspolitiker gärna ”hjälpa”.
Det är bara det att tillfälliga satsningar inte kan användas för tillsvidareanställningar, inte heller för långsiktigt god löneutveckling.
Fler myndighetsdirektiv och riktade satsningar kan låta kraftfullt, men tung uppföljning och återrapportering minskar i värsta fall tiden att ge vård, även när syftet är gott. Det pågår med andra ord en hel del statliga dumheter i dag som suger energi och kostar pengar som borde användas betydligt bättre.
- Hur många ledningsadministratörer behöver regionerna anställa i dag för att serva staten?
- Hur mycket tid tvingas vårdutbildade anställda i dag ägna åt administration, redovisning och uppföljning som skulle kunna tas bort eller automatiseras?
Staten ska inte ägna sig åt detaljstyrning av sjukvård. Ändå har sjukvården blivit en byråkratisk koloss där stora resurser går till att administrera och utvärdera uppdrag som staten hittat på.
Tillsammans bildar alla dessa uppgifter en väldig pannkakstårta där varje pannkaka i sig inte är så dum, men där tårtan sammantaget stjäl pengar som borde kunna användas till att öppna vårdplatser och ge anställda bättre löneutveckling.
Vad staten behöver ägna fokus åt är strategi och en hel del självrannsakan och städning. Liberalerna vill att Sverige tar sig ned under det europeiska snittet för hur mycket arbetstid som måste ägnas åt administration, redovisning och uppföljning, i stället för åt patienter och sjukvårdsutveckling.
Detta kräver att onödiga regler, återrapporteringar och dubbeldokumentation avskaffas. Att arbetsuppgifter automatiseras.
En analys krävs av vilka funktioner som skulle kunna finnas på färre ställen - om kroppen funkar ungefär likadant i Tranås som i Kalix borde det rimligen räcka med en enda läkemedelskommitté i landet och så vidare, så att vården bli mer jämlik och pengar används smartare.
Dessutom måste fortbildning bli en rättighet i alla sjukvårdsyrken och ett uttalat ansvar för arbetsgivarna. Nationella kompetensstegar behövs för att säkra att den mest kompetenta sjuksköterskan eller arbetsterapeuten tjänar det dubbla mot en nyutexaminerad.
Arbetsvillkoren tillhör sjukvårdens kärnfrågor och det är uppenbart att staten måste ta ansvar både för vad den ska göra och för vad den INTE ska göra för att lösa problemen.
Vårdplatserna lär aldrig kunna bli så många som vi vill innan pengar används klokt och arbetsvillkoren skärps upp, både lönemässigt och innehållsmässigt.
Knappast plättlätt, jag vet, men det behövs vare sig plättar eller pannkakstårta i sjukvården.
Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson, Liberalerna.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.