Våld och övergrepp mot barn tar inte lov

Debattören: Skolan är många gånger den trygga platsen

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

När barnen kommer tillbaka till skolan efter loven behövs det vuxna som vågar fråga. Som vågar prata om att lov inte alltid är förknippat med resor till västkusten med familjen eller julklappsspel med släkten, skriver Clara Wallman, 17.
Foto: GETTY
När barnen kommer tillbaka till skolan efter loven behövs det vuxna som vågar fråga. Som vågar prata om att lov inte alltid är förknippat med resor till västkusten med familjen eller julklappsspel med släkten, skriver Clara Wallman, 17.

DEBATT. 2019 gjorde föreningen Maskrosbarn en undersökning där syftet var att uppmärksamma skolans betydelse för barn som växer upp med föräldrar som lider av missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld.

I undersökningen uppgav 89 procent av de medverkande lärarna att de kände oro över elever som inte har det bra hemma när sommarloven startar. Samtidigt berättar eleverna att de sällan eller aldrig får frågan om hur de har det hemma.

Skolan är många gånger en trygg plats för barn som upplever våld. Den innebär rutiner, mat och trygga vuxna. När skolan stänger för lov går tusentals barn hem med en klump i magen. De förlorar hela sitt skyddsnät i samma sekund som skolan stänger igen sina dörrar. Då måste vuxna ta sitt ansvar och se de barn som förlorar den trygghet som skolan kan innebära för många unga. Samhället måste hjälpa dessa barn genom loven.

Jag har länge upplevt skolan som jobbig, det har varit svårt med vänner och att hänga med i skolarbetet. När ens vardag utanför skolan består av svåra saker som inget barn ska behöva bära blir skolan många gånger lidande.

Ibland var jag hemma under längre perioder, men ofta, speciellt under min högstadietid, gick jag till skolan på morgonen, satte mig på en bänk i korridoren och satt som fastklistrad där under dagen. Jag vet att många vuxna blev irriterade över att jag kom till skolan men inte gick på några lektioner, men på något sätt var skolan en trygghet för mig.

Utöver alla de vuxna som ansåg att jag inte tog ansvar, fanns även de vuxna som satte sig på bänken bredvid mig, som frågade hur jag mådde och som var genuint intresserade av mig. När skolan stängde sina dörrar för sommar- eller jullov, blev jag ensam igen. Den trygghet jag hade i skolan existerade inte längre. Veckorna som det var lov var en enda stor och lång tystnad.

I Sverige lever cirka 500 000 barn med en förälder som har ett missbruk eller mår psykiskt dåligt. Ett av fem barn har någon gång blivit utsatt för övergrepp. Vi får inte heller glömma alla de barn som blir försummade eller blir utsatta för andra typer av våld. Våld och försummelse kan förekomma i många olika former.

Någon ordentlig statistik på hur många barn det verkligen rör sig om finns inte, eftersom många barn väljer att inte berätta om de saker som de blir utsatta för. Det viktigaste är att vi har kännedom om dessa barn och att vi vågar prata högt om det.

Hur ska vi kunna bemöta och hjälpa alla de barn som förlorar sin trygghet när skolorna stänger? Hur kan vi hjälpa de barn som endast är garanterade mat genom den lunch som skolan erbjuder? Hur gör vi för att fler vuxna ska våga se de barn som har ett lov fyllt med ångest, ensamhet och våld framför sig?

När barnen kommer tillbaka till skolan efter loven behövs det vuxna som vågar fråga, vågar prata om att lov inte alltid är förknippat med resor till västkusten med familjen eller julklappsspel med släkten.

Att lov kan vara förknippat med ångest, rädsla och ensamhet – särskilt för de barnen som lever i en dysfunktionell miljö. Därför tycker jag det är extra viktigt att fritidsgårdar, fritidshem, olika föreningar – skapar trygga miljöer dit barn kan komma på loven och delta i olika aktiviteter.

Detta gör dels så dessa barn får komma hemifrån en stund men de får också en chans att skapa minnen som de annars inte kunnat få.

Prata med oss och fråga! Förstå hur viktig din roll som vuxen är och vilken skillnad du kan göra för så många barn. Var den viktiga vuxna som så många barn behöver. Våga skicka ett sms och fråga hur lovet är, våga visa din oro och våga visa att du bryr dig. När jag mådde som sämst var vuxna min livlina. Er trygghet fick mig att orka.


Clara Wallman, 17 år och ”ung korrespondent” för Sveriges röster


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad: