Nyanlända kvinnor får inte fastna i hemmet

Stefan Löfven och Magdalena Andersson: Nu ställer vi hårdare krav – de som kan jobba ska jobba

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-02-22 | Publicerad 2017-02-21

Vi vill se ökade möjligheter, men också ökade krav. Alla, kvinnor som män, har en skyldighet att göra sig anställningsbara, skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson.

DEBATT. Den 8 april samlas Socialdemokraterna till kongress i Göteborg. Då fattar vi beslut om en ny riktning för vår politik. Temat för årets kongress är ”Trygghet i en ny tid”. Partistyrelsen kommer att föreslå positionsförflyttningar som ännu mer betonar vikten av att alla som kan jobba ska jobba. Vi ska förbättra möjligheterna, men också öka förväntningarna på att alla arbetslösa mer aktivt ska göra sig anställningsbara.

Skälet är enkelt. I Sverige jobbar både kvinnor och män. Att ha ett jobb att gå till gör att du blir en del av en gemenskap där du kan utvecklas och lära nytt. Det är den svenska modellen. När alla som kan arbeta också arbetar skapas den tillväxt som gör det möjligt att stärka välfärden och ge alla människor chansen att bidra till ett ännu bättre samhälle.

Vi har kommit en bit på vägen. Det är runt 150 000 fler som har ett jobb att gå till i dag än när den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde och Sverige har den högsta sysselsättningen i EU. Mycket tack vare att Sverige är det land i EU med högst andel kvinnor som förvärvsarbetar. Det är vi stolta över. Arbete och egen lön ger både kvinnor och män möjlighet att bestämma själva över sina liv, vem man ska leva – och inte leva - tillsammans med. Eller något så enkelt som att kunna handla saker utan att först be någon annan om lov.

Men vi är inte nöjda förrän alla som kan jobba också jobbar. Trots att det går bra för Sverige och rekordmånga har ett jobb att gå till finns det stora utmaningar kvar. Särskilt när det gäller gruppen nyanlända kvinnor.

Sysselsättningen bland utrikesfödda är förvisso i dag den högsta på mycket länge, men det tar fortfarande alldeles för lång tid innan nyanlända börjar jobba. Dessutom är de stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns sysselsättning helt oacceptabla.

Den här skillnaden är inte rimlig i ett jämställt land som Sverige, där vi bygger vårt välstånd på att alla som kan jobba också ska jobba. Vi Socialdemokrater vill fortsätta ta bort de hinder som finns för att kvinnor ska ha möjlighet att jobba lika mycket som män.

Vårt mål är att kvinnor och män ska ha samma makt och samma möjligheter att forma sina liv. Då måste fler kvinnor ut på arbetsmarknaden – med betalt arbete som ger ekonomisk självständighet.
Därför har vi avskaffat den moderatledda regeringens vårdnadsbidrag som stimulerade framförallt utrikes födda kvinnor att stanna hemma i stället för att jobba.

Vi ser över föräldraförsäkringen för att nyanlända med barn ska börja jobba snabbare och drar in etableringsersättningen för den som inte aktivt söker arbete. Det ska självklart vara samma krav på nyanlända som på övriga arbetssökande.

Men vi behöver göra mer. Samhället har inte tagit denna viktiga fråga på tillräckligt allvar. Vi vill se ökade möjligheter, men också ökade krav. Alla, kvinnor som män, har en skyldighet att göra sig anställningsbara. Därför föreslår vi följande för att fler utrikesfödda kvinnor ska komma i jobb:

Utbildning är A och O. För att öka sysselsättningen för utrikes födda kvinnor kommer det att krävas fler utbildningsinsatser, mer språkundervisning, bättre och snabbare validering av tidigare yrkeserfarenheter och kompetens.

Fler kvinnor behöver också läsa SFI. Vi är inte främmande för att öka kraven på de kvinnor som är hemma med äldre barn att läsa SFI och öka möjligheterna att studera under föräldraledigheten.

Det behövs också enklare vägar in på arbetsmarknaden, särskilt för dem med kort eller ingen utbildningsbakgrund som är lite äldre. Därför behöver bland annat extratjänsterna inom offentlig sektor bli fler. Det stärker både välfärden och fungerar som en ingång till arbetsmarknaden, inte minst för utrikes födda kvinnor. Det kan handla om att vara en extra vuxen i klassrummet, på rasten, vid lunchen som avlastar lärarna med arbetsuppgifter som behöver göras men inte alltid hinns med. Det kan vara fler anställda på äldreboenden som har den där extra tiden för samtal, för en promenad, sådant som ökar trivseln bland de äldre.

Föräldraförsäkringen ska inte bli en fälla som håller kvinnor borta från arbetsmarknaden. Därför ligger målet att föräldraförsäkringen ska delas lika mellan kvinnor och män fast och därför ser vi över hur länge man kan få föräldrapenning när man kommer till Sverige.

Vi är övertygade om att barnomsorg är dubbelt bra - den hjälper kvinnor ut på arbetsmarknaden och ger barn större möjligheter att lära sig svenska, få kompisar och utvecklas i en lärande miljö. Därför har vi ett långsiktigt mål om allmän förskola från 2 års ålder. Det är en frihetsreform för både barn och vuxna, och den är särskilt viktig för att de nyanlända kvinnor som i dag lämnar arbetsmarknaden för att vara hemmafruar, i stället ska jobba.

Halva makten och hela lönen – det gäller för alla kvinnor i Sverige.


Stefan Löfven
Magdalena Andersson


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

LÄS OCKSÅ:

FAKTA: Härifrån kommer flyktingarna nu – och så många får stanna i Sverige