Produkterna ska vara vad de utger sig för

Replik från LRF om märkningen av vegetariska alternativ

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-10-21

Frågan om vad livsmedel ska få kallas handlar om internationell handelspolitik för att ge tydlig konsumentinformation. Att produkter är vad de utger sig för att vara, att erkänna vissa produkters kvalitet, tradition och de bönder som producerar dem. Detta ställer sig LRF bakom, skriver Palle Borgström.

REPLIK. Miljöpartiets europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren försöker skapa en bild av ett pågående krig kring mat. Varför? Vill vi peka finger åt varandra och dela upp samhället i ”vi och dom” i stället för att öppet och sakligt diskutera utmaningarna?

Är det bra om vi importerar ett debattklimat liknande det som nu visas upp i det amerikanska presidentvalet? För det oss närmare en lösning att klistra etiketter som köttmaffian på varandra?

”Just nu rasar ett krig i Bryssel. Det står mellan köttindustrin och alla oss som har fattat galoppen”, skriver Bah Kuhnke och Holmgren.

Ärligt talat, ingen vinner på aggressiv polarisering i en livsviktig fråga, tvärtemot så blir vi alla förlorare när vi inte kan föra en faktabaserad diskussion fri från populistiska utspel. Att påstå att det går åt 10 kilo sojabönor för att få ut ett kilo kött är dessutom felaktigt och direkt okunnigt.

Allt vi äter påverkar klimatet, både kött och växtbaserad mat. Hållbara livsmedelssystem bygger på ett samspel mellan djurhållning och växtodling. Djuren gör oss mer resurseffektiva när de äter spannmål och restprodukter från den del av odlingen som inte uppnår livsmedelskvalitet. De öppnar möjligheter att bredda växtföljden med avbrottsgrödor som exempelvis gräs och åkerböna, vilket både binder kol och förbättrar jorden.

Djuren ger oss gödsel, kött och mjölk i utbyte och betar artrika marker, en förutsättning för att inte förlora ytterligare biologisk mångfald. Djuren har en otroligt viktig roll även när vi odlar vegetabilier.

Frågan om vad livsmedel ska få kallas handlar om internationell handelspolitik för att ge tydlig konsumentinformation. Att produkter är vad de utger sig för att vara, att erkänna vissa produkters kvalitet, tradition och de bönder som producerar dem. Detta ställer sig LRF bakom.

I dag finns redan handelsnormer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inom en rad områden. Exempelvis mjölk, ägg, olivolja.  

Förslaget som diskuteras handlar om att vissa välkända produkter som innehåller kött, till exempel salami och hamburgare, enbart ska få kallas det om de innehåller kött. 

LRF arbetar för att konsumenterna ska kunna göra kloka och välinformerade val av vad som läggs på tallriken. Och oavsett om det är växtbaserat eller animalier så vill vi, Sveriges bönder, producera maten.

Den viktigaste frågan när EU:s gemensamma jordbrukspolitik nu beslutas i EU-parlamentet är att svenska bönder får möjlighet att utnyttja hela sin potential att producera hållbara och klimatsmarta livsmedel. Det är den frågan vi behöver diskutera, fri från polarisering och populistiska utspel.


Palle Borgström, förbundsordförande LRF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.