Flygplatserna måste sluta gå på bidrag

Timbro: Miljarder av skattebetalarnas pengar går till flyplatser som inte behövs

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

För att täcka upp de stora förlusterna har flygplatserna fått över 2,5 miljarder skattekronor i bidrag mellan 2012 och 2018. Pengar som skulle ha kunnat gå  till skola och äldreomsorg i stället, skriver Erik Wahlström och Caspian Rehbinder från Timbro.
Foto: TT
För att täcka upp de stora förlusterna har flygplatserna fått över 2,5 miljarder skattekronor i bidrag mellan 2012 och 2018. Pengar som skulle ha kunnat gå till skola och äldreomsorg i stället, skriver Erik Wahlström och Caspian Rehbinder från Timbro.

DEBATT

DEBATT. Varje år betalar skattebetalarna hundratals miljoner för bidragspaket till kommunala flygplatser. För att stoppa skatteslöseriet måste subventionerna stoppas och flygplatserna privatiseras.

I dag ägs 26 av Sveriges 39 flygplatser av kommuner och regioner, vilket innebär att de ansvarar för både dess drift och finansiering. I rapporten ”Vingar för skattepengarna” kan vi genom granskningar av flygplatsernas finanser visa att detta milt sagt är ett tungt ansvar.

Vår granskning visar att samtliga kommunala flygplatser är enorma förlustaffärer – sammanlagt har de gått med nästan tre miljarder kronor i förlust mellan 2012 till 2018. Redan innan pandemin och dess reserestriktioner var det alltså omöjligt att få verksamheterna att gå runt. Den salta notan för flygplatserna landar givetvis på kommunerna och dess finansiärer – skattebetalarna.

För att täcka upp de stora förlusterna har nämligen flygplatserna fått över 2,5 miljarder skattekronor i bidrag under åren, varav nästan 75 procent har kommit från kommunerna. I stället för att gå till de stora resursbehoven i skola och äldreomsorg har alltså miljarder gått till tillgängliga charterresor.

Resultatet av det omfattande bidragssystemet är att hälften av de kommunala flygplatserna inte ens får hälften av sina intäkter från flygplatsverksamheten. I stället lever de i största grad på bidrag från kommunerna.

I bidragstoppen finns flygplatserna i Karlstad, Norrköping och Västerås, var och en med över 200 miljoner skattekronor i stödpaket mellan 2012–2018. 

Inte ens om flygplatsernas samhällseffekter tas i beaktande är bidragen motiverade, oavsett vad kommunpolitiker från höger och vänster må hävda.

Trots generösa antaganden till flygplatsernas fördel kan vi nämligen genom beräkningar utifrån Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler visa att hälften av de kommunala flygplatserna är samhällsekonomiskt olönsamma. Detta innebär att den samhällsnytta som de skapar i form av till exempel restidsminskningar helt enkelt inte väger upp för deras stora kostnader.

De omfattande bidragspaketen är alltså inte bara ett slöseri med skattepengar, utan är till och med rentav skadliga för samhället. För att täppa igen detta slukhål i kommunernas ansträngda finanser föreslår vi därför två konkreta reformer:

  1. Slopa flygplatssubventionerna. Det är orimligt att skattepengar ska gå till onödiga flygplatser. Genom att slopa flygplatssubventionerna kan marknadsefterfrågan tydligt visa vilka flygplatser som är tillräckligt viktiga för att motivera dess kostnader. Priset för flygplatsen ska bekostas av användarna – inte av offentliga bidrag.

  2. Privatisera flygplatserna. Att driva flygplatser är inte en kommunal kärnuppgift, utan kan med fördel skötas av näringslivet. I bland annat Storbritannien ägs i dag nästan samtliga flygplatser av privata aktörer som framgångsrikt finansierar sin egen verksamhet. Privatägda flygplatser utgör inte heller ett hinder för samhällsviktig verksamhet som exempelvis sjukvård och militär, som då i stället kan garanteras genom avtal med ägarna.

Om Sverige ska kunna återstarta efter pandemin måste varenda skattekrona gå till rätt saker, inte till kommunala flygplatser som bränner både klimat och skattepengar.

Det är nu hög tid att låta flygplatserna pröva sina egna vingar, utan vare sig subventioner eller offentligt ägande. Annars riskerar kommunerna en ekonomisk kraschlandning.


Erik Wahlström, rapportförfattare för Timbro, språkrör för Grön ungdom i Uppsala län
Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig för Timbro


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:

LÄS VIDARE