Efter corona måste vi satsa på våra gamla

Debattörerna: Statsbidragen till kommunerna behöver höjas permanent

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-06-28

Antalet personer över 80 år kommer att öka med cirka 50 procent på bara tio år. Nu måste staten ta ett större ansvar genom att permanent och långsiktigt höja de generella statsbidragen för en jämlik välfärd i hela landet, skriver Ann-Marie Nilsson och Tobias Baudin.

DEBATT. Det är självklart att vi gemensamt ska ta ansvar för att vård, skola och omsorg av hög kvalitet är tillgänglig för alla och i hela landet.

Coronakrisen har påmint oss hur viktigt det är med en väl fungerande välfärd för sammanhållningen i samhället. Och nu är det nödvändigt att vi ser till att krisens konsekvenser inte leder till neddragningar utan att vi i stället säkerställer den långsiktiga finansieringen av välfärden.

Att i en situation där svensk ekonomi står inför allvarliga utmaningar spä på oron och i värsta fall öka arbetslösheten genom uppsägningar av personal inom välfärden är det sista Sverige behöver. Staten måste ta ett större ansvar.

Vår gemensamma utgångspunkt är att vi månar om äldreomsorgen och den viktiga funktion den har för medborgarna. Den i grunden fantastiska och för individen så viktiga svenska äldreomsorgen förtjänar att både värnas och satsas på alldeles oavsett pandemier.

Utan nödvändiga investeringar i en välfungerande äldreomsorg riskerar vi långsiktigt både Sveriges ekonomiska tillväxt och vår gemensamma välfärd.

Det första steget handlar förstås om att kompensera kommunsektorn för de utgifter och intäktsförluster som coronapandemin ger upphov till. Stora statsbidrag tillförs kommunerna nu under 2020 vilket är bra och nödvändigt.

Men för åren därefter ser vi betydande svårigheter för flertalet kommuner. I förlängningen behövs långsiktiga investeringar för att möta en befolkningsutveckling där andelen äldre ökar.

I dag är det över en halv miljon personer i Sverige som är 80 år eller äldre, år 2030 kommer 270 000 fler vara i den åldern. Det är alltså en ökning med cirka 50 procent på bara tio år.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att den ekonomiska situationen var mycket ansträngd i många kommuner och regioner redan innan coronakrisen. I början av året aviserade 8 av 10 kommuner och 17 av 20 regioner att de skulle tvingas till neddragningar i välfärden. Nu – i coronapandemins kölvatten – står Sverige inför nya, stora, ekonomiska utmaningar.

Eftersom alla har rätt till god kvalitet i välfärden oavsett var i landet man bor så har vi skapat det kommunalekonomiska utjämningssystemet i syfte att utjämna de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner och mellan regioner. Ett system som i grunden är bra och viktigt att slå vakt om men som inte tillräckligt jämnar ut de stora skillnader som finns.  

I en ny rapport lyfter Kommuninvest fram kostnader för äldreomsorgen, folkmängd och avstånd inom en kommun som orsak till dagens skillnader i kommunalskatt. Och de konstaterar lakoniskt att de ”stora skillnaderna i kommunalskattenivåer mellan olika kommuner tyder på att skatteutjämningen inte är helt träffsäker”.

Det är ohållbart för ett välfärdsland med höga ambitioner. Nu måste statens ansvar för finansieringen av den svenska välfärden öka. Riksdagen och regeringen har gett kommunerna i uppdrag att tillhandahålla en god äldreomsorg oavsett var i landet du bor.

Nu måste staten ta ett större ansvar genom att permanent och långsiktigt höja de generella statsbidragen för en jämlik välfärd. Hela landet måste leva och därigenom bygger vi ett starkt Sverige som håller ihop.


Ann-Marie Nilsson, kommunstyrelsens ordförande, Jönköping (C)
Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.