Migration, lögn och förbannad statistik

Debattörerna: Migrationsverkets siffror är felaktiga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-07-10

Migrationsverket slår ihop permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd vilket får svensk flyktingpolitik att verka mer human än den faktiskt är, skriver debattörerna.

DEBATT. Migrationsverket undanhåller sanning genom att sätta missvisande rubriker på betydelsefulla siffror som används i migrationsdebatten. Att en myndighet på detta sätt tar politisk ställning i debatten är ett övertramp som måste korrigeras.

Nyligen publicerade Migrationsverket statistik som säger att 60 procent av de asylsökande från 2015 har fått uppehållstillstånd. Enligt denna siffra tycks över hälften av dem som sökt fått asyl.

Siffrorna är dock felaktiga, eftersom Migrationsverket slår ihop permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd vilket får svensk flyktingpolitik att verka mer human än den faktiskt är.

I siffran för ensamkommande som fått uppehållstillstånd inkluderas även de som ska utvisas, men där utvisningen inte får verkställas före 18-årsdagen. Det är grovt missvisande att inkludera dessa bland ”beviljade uppehållstillstånd”.

Sanningen är att i december 2017 har hela 88 procent av de ensamkommande från Afghanistan som hunnit fylla 18 år under handläggningstiden, fått avslag på sin asylansökan.

Sett till gruppen åldersuppskrivna hade 94 procent fått avslag. Detta trots att de flesta var minderåriga och hade asylskäl enligt svensk lag när de kom.

Mot bakgrund av den rättsosäkra hanteringen av ensamkommandes asylärenden och den starkt kritiserade metoden för att schablonmässigt kunna sätta de ungas ålder till över 18, tillkom den nya gymnasielagen 2018.

Syftet var att ge tillfälliga uppehållstillstånd som kunde omvandlas till permanenta, om de unga klarade studier på gymnasienivå och skaffade sig en varaktig anställning inom ett halvår efter examen.

Asylpolitiken och rättstillämpningen tycks dock ha förts i en helt annan riktning. I allt väsentligt verkar den ha utformats för att uppfylla Anders Ygemans sorgliga ”löfte” från 2016 om att 80 000 av de 163 000 som sökt asyl i Sverige 2015 ska utvisas.

Sverige tillämpar därmed relativ asylrätt. Måhända finns (ännu) inget uttalat volymmål kring hur många som tillåts söka asyl i Sverige. I praktiken verkar det dock finnas ett volymmål beträffande beviljandegraden.

Sveriges kommande migrationspolitik måste självfallet utformas med utgångspunkt i såväl FN-konventionen och Europarådets deklarationer om de mänskliga rättigheterna som i Flyktingkonventionen. Därav följer att varje asylsökande har en oavvislig rätt till rättssäkert förfarande och ett opartiskt beslut utifrån hens individuella skyddsbehov.

Det innebär i sin tur att asylrätten inte är relativ, att en samlad bevisvärdering ska göras, att bevislättnad ska ges ifråga om identitet och individuell risk, som typiskt sett är särskilt svåra att bevisa, och att principen om tvivelsmålets fördel ska tillämpas.

Dessa grundvalar för asylrätten och för en reell rättssäkerhet måste iakttas både i den kommande asyllagstiftningen och vid Migrationsverkets tillämpning av densamma.

Inför arbetet med den nya asyllagstiftningen är det mycket allvarligt om Migrationsverket ger en felaktig bild av hur restriktiv den nuvarande migrationsrätten är, och hur hårt drabbade de unga som välkomnades så varmt hösten 2015 har blivit.

De som fortfarande är kvar i Sverige, trots att de lever med utvisningsbeslut hängande över sig, är i praktiken svenska ungdomar. De är redo att börja försörja sig själva och betala skatt.

Eftersom det funnits allvarliga brister i Migrationsverkets rättstillämpning, bör skrivningar om grundvalar för asylrätten och för en reell rättssäkerhet, inkluderas i regeringens årliga regleringsbrev till verket.

Det måste säkerställas att Migrationsverket framgent utövar sitt mandat med beaktande av den enskildes konventionsskyddade rätt till asyl och rättssäkert förfarande, och inte främst för att uppfylla regeringens öppna eller dolda volymmål.


Nanna Töcksberg Zelano, tidigare hovrättsråd
Stefan de Vylder, nationalekonom och författare
Madeleine Ströje Wilkens, tidigare ambassadör
Åsa Murray, universitetslektor i specialpedagogik
Shervin Shahnavaz, universitetslektor


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.