Hårdare straff minskar inte brottsligheten

Slutreplik från LUF om kriminalpolitiken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-07-22

Ett av de mest bestående dragen i den populistiska kriminalpolitiken är tron att fängelse kommer att minska brottsligheten. Det är fel. Desto hårdare fängelsedomarna blir, desto oftare återfaller lagöverträdaren, skriver Simona Mohamsson (LUF).

SLUTREPLIK. Sverigedemokraten Emil Enblads replik på min debattartikel lämnar mig besviken men inte förvånad över den skamlöst slappa inställningen till sanningen.

Ett av de mest bestående dragen i den populistiska kriminalpolitiken är tron att fängelse kommer att minska brottsligheten. Det är fel. Desto hårdare fängelsedomarna blir, desto oftare återfaller lagöverträdaren.

Den liberala kriminalpolitiken vänder sig emot doktrinen om generellt hårdare straff som metod för att öka tryggheten i samhället.

Enblad uppvisar en total avsaknad av förståelse för korrelationen mellan en human kriminalvård och brottsoffrets intressen. För den som vill se mer repressiv kriminalpolitik är det tacksamt att lägga fram anekdotiska bevis för att brottsligheten breder ut sig och samhället blir farligare.

På Enblad verkar det som att han tror att vi vill släppa ut människor som är en fara för sin omgivning. Så är det såklart inte. Sanningen är dock att de som kan bedömas utgöra en fara för andra människor redan hålls frihetsberövade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Vi vill se en evidensbaserad politik som utgår från vad som faktisk minskar brottsligheten och förhindrar återfall. Det behövs förebyggande insatser, ett mer effektivt polisväsende och en kriminalvård som ägnar sig åt just kriminalvård, inte förvaring av människor. Vi ser att alternativ till fängelse såsom fotboja, samhällstjänst och kommunarrest bör användas i större utsträckning och att samhällets hjälp till hederlig försörjning minskar kriminaliteten.

En human rättspolitik skapar inte onödigt lidande och utanförskap.

Den straffsugne har enkelt att knåpa ihop 572 ord om hur intagna bör få sämre villkor i fängelset och hur människor som har begått obegripliga handlingar aldrig mer ska få sätta sin fot utanför en fängelsecell. Det modiga valet är dock att som politiker hålla huvudet kallt och ta rationella beslut om hur rättspolitiken ska utformas.

Simona Mohamsson, Förbundsordförandekandidat LUF


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en slutreplik. Läs hela debatten här