Så klarar vi oss utan kärnkraft

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-10-23 | Publicerad 2015-10-21

MP: Sverige behöver en tydlig plan för att ställa om till 100 procent förnybar energi

Utvecklingen vi ser är en del av en naturlig övergång från gammal olönsam kärnkraft till en mer kostnadseffektiv och hållbar energiproduktion, skriver debattören.

DEBATT. De senaste dagarna har ägarna till fyra av de äldsta kärnkraftsreaktorerna beslutat att de ska stängas innan 2020. R2 har inte fått Strålsäkerhetsmyndighetens tillåtelse att starta eftersom bottenplåten i inneslutningen är skadad.

Ägarnas beslut för övriga reaktorer är en naturlig följd av att de inte klarar av att bära sina egna kostnader. Det finns de som vill få det att framstå som att det är effektskatten som gör dessa reaktorer olönsamma att driva. Men uppräkningen av effektskatten motsvarar bara 1 öre per kWh. Säkerhetskraven som beslutades efter Fukushimakatastrofen innebär en större ekonomisk förändring, ca 1 miljard kr per reaktor. Utbyggnaden av förnybart och låga elpriser påverkar också kärnkraftens lönsamhet.

Erfarenheterna från EU-länder som bygger ny kärnkraft – Finland, Frankrike och Storbritannien – visar att priset är 1 kr/kWh. I Sverige bygger vi redan vindkraft för halva den kostnaden. Samtidigt slår förnybart rekord internationellt och priserna för batterier sjunker snabbt. I Sverige har priserna för att köpa och installera solceller sjunkit med 80 procent på fem år och fortsätter falla.

De reaktorer som nu aviserats för stängning innan 2020 är gamla. De har dragits med driftsproblem och sällan gått på full effekt de senaste åren. Dagens elsystem klarar bortfallet av elproduktion som en stängning innebär, inte minst tack vare vårt stora elöverskott. Utvecklingen vi ser är alltså en del av en naturlig övergång från gammal olönsam kärnkraft till en mer kostnadseffektiv och hållbar energiproduktion.

På längre sikt behöver Sverige en tydlig plan för att ställa om till 100 procent förnybar energi. Dels behöver kärnkraften successivt ersättas med förnybar energi, och dels behöver energisystemet kunna hantera den större andelen väderberoende energi.

Utvecklingen av mer förnybart är på god väg. Regeringen har just åttadubblat stödet till solceller och utredningen om havsbaserad vindkraft är genomförd. Vindkraften växer och i dag beslutar riksdagen om regeringens förslag att höja målet i elcertifikatsystemet för förnybar energi som bidrar med 5 nya TWh till 2020. Bara de senaste veckorna kan vi alltså se hur gammal olönsam kärnkraft ersätts av förnybart.

För att energisystemet ska kunna hantera en större andel väderberoende energi och behålla en hög leveranssäkerhet även en kall vinterdag när det inte blåser kommer fyra pusselbitar vara viktiga:

Vattenkraften. Vattenkraften utgör idag drygt 40 procent av den svenska eltillförseln och fungerar utmärkt som reglerkraft för att hantera den allt större andelen väderberoende energi.

Smarta elnät och efterfrågeflexibilitet. I ett system med smarta elnät kan t.ex. elbilar automatiskt laddas när det finns ett elöverskott, liksom andra planerbara och icke-akuta aktiviteter som drar el. Detta bidrar till att göra systemet stabilt.

Lagring. Priset på batterier har sjunkit dramatiskt under de senaste åren. Lagring både i hushåll och på större skala kommer att spela en viktig roll. Lösningar finns redan idag samtidigt som utvecklingen fortsätter gå snabbt.

Sammankoppling. Ju mer vi kopplar oss samman med elkablar med resten av Europa desto stabilare och effektivare blir nätet. Genom att utnyttja varje regions fördelar och överföring av el ökar stabiliteten i systemet.

Sverige har historiskt gynnats av att ha en framåtanda och en välkomnande attityd till ny teknik. Det är därför mycket glädjande att den här regeringen välkomnar framtidens energilösningar med offensiva satsningar för att nå målet om 100 procent förnybart.

Lise Nordin

Riksdagsledamot (MP) och energipolitisk talesperson

Följ ämnen

Följ ämnen i artikeln