Akta er – Facebook säljer ut demokratin

Debattören: Vi måste inför EU-valet få en lagstiftning som omöjliggör missbruk av persondata och manipulation

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-12-26

Även om beredskapen inför valet nästa år har höjts inom EU för att mota främmande inblandning, är det viktigt att skyddet av personuppgifter skärps. Att hindra partier på europeisk nivå att missbruka och överträda dataskyddreglerna blir ett första steg, skriver Jasenko Selimovic (L).

DEBATT. Manipulationer av val måste hejdas redan på EU-nivå. Inte minst med tanke på det kommande Europavalet i maj nästa år.

Jag arbetar med ett förslag på skärpt EU-lagstiftning mot manipulation av väljarbeteenden, lagring av personlig information och utländsk finansiering och inblandning i medlemsstaternas valrörelser.

I somras annonserade Steve Bannon, Donald Trumps forne valstrateg och en av den amerikanska alternativhögerns frontfigurer, att han erbjuder nationalistiska högerextrema partier i 13 europeiska länder sin hjälp i valrörelsen nästa år.

Hans nybildade organisation för ändamålet, The Movement, har sin bas i en lyxvilla i en välbärgad förort till Bryssel, EU:s huvudstad. Men försök att påverka väljare via sociala medier bör kontrolleras och övervakas noga samt underställas skärpta regler för att inte tillåta samma manipulation som hände i det berömda fallet Cambridge Analytica, som av allt att döma på ett avgörande sätt påverkat såväl folkomröstningen i Storbritannien om brexit och presidentvalet i USA 2016.
Därför måste EU inför valet nästa år särskilt skärpa skyddet av personuppgifter på Internet.

Manipulation av personliga användardata på Facebook har definitivt spelat en roll

Även om Bannons erbjudande avvisades av många partier, är hans hot om inblandning i det kommande Europavalet mycket problematiskt. Flera medlemsländer, bland annat Sverige, har svag lagstiftning kring utländsk inblandning i val. Skandalen kring Cambridge Analytica visar också att sociala medier, inte minst Facebook, har blivit ett verktyg för påverkan av val som saknar motstycke i demokratins historia.

Manipulation av personliga användardata på Facebook har definitivt spelat en roll för utgången i både den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet och i det amerikanska presidentvalet. Båda valen utreds också av ett flertal rättsvårdande myndigheter i USA och Storbritannien.

Facebooks manipulationer och kartläggning av hur företagets användare beter sig kan bäst beskrivas som behaviouristiska – den kontroversiella riktningen inom psykologin som handlar om inlärning och beteendeforskning på experimentell nivå och som inte alltid väjt för drastiska och oetiska experiment med människor som försökskaniner.

I dag mäter och lagrar sociala medier användarnas reaktioner i en mängd parametrar som skapar en psykologisk profil av individen. Hur snabbt du trycker på tangenterna, till exempel.

Man skriver snabbare om ett ämne som man är bekant med

Varför mäter Facebook, Google och andra det? För man skriver snabbare om ett ämne som man är bekant med. Tänk på exempelvis hur långsamt de flesta icke matematiker skriver när de skriver matematik till exempel. Alltså kan man utifrån farten på skrivande avgöra vilka ämne man är bekant med.
Mäts detta under lång tid skapas en träffsäker profil av personen i fråga.

Sänkte du volymen när du såg filmklippet? Eller skruvade du upp den? Då vet någon social nätgigant något om dig som de kan para med andra uppgifter de samlat.

Allting mäts och samlas in av algoritmer och lagras för kommande bruk. EU:s digitala ombudsman påstår att Facebook, Google och andra sociala nätgiganter kan göra en kartläggning som till 98 procent kan förutse hur användaren tänker agera i framtiden.

Redan 2012 lånade sig Facebook till ett psykologiskt experiment för att mäta reaktioner hos användarna – som hölls ovetande – på ömsom glada och sorgliga budskap. Resultatet publicerades i en ansedd vetenskapstidskrift och ledde till rättmätig kritik mot företaget.

Samma år upptäckte Facebooks grundare och chef Mark Zuckerberg att när användare lät användarna sprida information att de var organdonatorer, ökade antalet anmälningar till organregistren radikalt över hela landet.

När användarna i 2010 års mellanval kunde lägga till en ”jag har röstat-ikon” ökade antalet avgivna röster i hela USA med 340 000 röster.

De två exemplen ovan kan tyckas vara oskyldiga. Ingen kan ha något emot att fler blir organdonatorer eller att valdeltagandet ökar.

Men manipulationslustan inom Facebook har ansamlat enorma databanker som kartlagt brukarna ner på individnivå. Och när dessa data används för att manipulera hur väljarna röstar eller kan tänkas rösta, har en gräns passerats med råge.

Inför presidentvalskampanjen 2016 erbjöd Facebook händelsevis både Hillary Clinton och Donald Trump att bädda in personal från företaget i sina respektive kampanjorganisationer, enligt den ansedda tidskriften The New Yorker. Clintons folk tackade nej, Trumps tackade ja.

Att Cambridge Analytica därefter misstänks ha kommit över 230 miljoner amerikaners röstregistreringsdata och att ha förfogat över 87 miljoner Facebooksanvändares persondata är långt bortom allvarligt.

Facebooks egen undersökning visar också att påverkanskampanjer från ryska trollkonton publicerat 80 000 inlägg under presidentkampanjen och nådde över 26 miljoner amerikaner. Som lagstiftare blir jag nästan tvungen att nypa mig i armen.

Även om beredskapen inför valet nästa år har höjts inom EU för att mota främmande inblandning, är det viktigt att skyddet av personuppgifter skärps. Att hindra partier på europeisk nivå att missbruka och överträda dataskyddreglerna blir ett första steg.

Därför måste EU skärpa förordningen som skyddar personuppgifter på Internet. Folkomröstningen i Storbritannien om EU-medlemskapet 2016 och presidentvalet i USA samma år blottlade hur sociala medier kan missbrukas för att påverka en valutgång.

Graden av kartläggning och vidden av hur långt påverkansoperationerna når övertrumfar önskedrömmarna om kontroll och inflytande hos vilken diktatur som helst.

Tvärtom har vi brukare oftast själva – helt frivilligt – tillhandahållit dem från början

Paradoxalt nog har denna enorma kartläggning inte gjorts möjlig genom olagliga metoder. Tvärtom har vi brukare oftast själva – helt frivilligt – tillhandahållit dem från början. Först därefter har de juridiskt tveksamma manipulationerna och vidarespridningen av persondata kunnat ske.

Därför är inte själva skuldfrågan i hur vem har manipulerat vad det som är det väsentligaste i fallet med Cambridge Analytica och dess manipulationer.

Det är att vi som lagstiftare nu måste göra allt för att få på plats en lagstiftning som omöjliggör den här typen av missbruk av persondata och manipulation av demokratin.


Jasenko Selimovic, EU-parlamentariker (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.